I november anklagade Storbritanniens MI6-chef Richard Moore ryssarna för en “häpnadsväckande hänsynslös” våg av sabotage i Europa. Samma månad anklagade Tyskland ryssarna för att ligga bakom sabotage av två kablar i Östersjön.
Enligt Tormod Heier, professor i militär strategi och operationer vid Forsvarets høgskole i Oslo, kan vi förvänta oss fler hybridattacker mot Nato-länder. Det är en typ av krigföring som kombinerar militära och civila metoder, saker som IT-attacker, inbrott i vattenreservoarer, mordbrand, mordförsök, oidentifierade drönare över kärnkraftverk eller olje- och gasinstallationer.
Sådana attacker har flera fördelar för ryssarna. En är att de är mindre benägna att utlösa Natos artikel 5 – militäralliansens ömsesidiga försvarsgarantier.
– Ryssland har en ekonomi lika stor som Texas. De är väldigt svaga och har ingen chans att gå i krig mot världens mäktigaste allians. Det ryska handlingsutrymmet är störst under krigets tröskel, för att undvika Natos militära styrka. Då riktar man sig mot västvärldens största sårbarheter, civilsamhället, säger Tormod Heier.
Säkerhetstjänster som t.ex SVR, GRU och FSB verkar ha fått fria händer av president Putin för att skapa mer oro i västerländska samhällen. I takt med att situationen på hemmaplan blir mer desperat och det ryska ledarskapet mer sårbart, blir ryssarna alltmer paranoida och fruktar att västvärlden snart kan sätta dem under press, tror han.
– Sedan är det upp till ryssarna att framstå som så skrämmande och farliga som möjligt, även om de förmodligen aldrig varit mer svaga och sårbara sedan andra världskrigets slut. Det beror på att deras militära markstyrkor nästan är uttömda efter nästan tre år i Ukraina.
En annan fördel med hybridattacker är att Nato har svårt att svara på dem. Nato är först och främst en militär organisation utformad för att genomföra operationer bortom krigströskeln – inte hybridhot. Den här typen av attacker hamnar främst på polisens skrivbord, men polisen har svårt att bevisa vilka gärningsmännen är och koppla dem till en statlig aktör med fientliga avsikter mot Nato.
Det försvarsalliansen skulle kunna göra är att dela underrättelser med polisen och hjälpa civila myndigheter med krishantering, samt visa mer närvaro under vattnet och i luften så att det blir svårare för ryssarna att utföra sabotage, säger Heier.
Heier tror att ryssarna kommer att fokusera mer på ekonomisk krigföring i form av attacker mot infrastruktur som gasledningar och fiberkablar. Fiberkablar utgör själva nervsystemet i Östersjöområdet, en stor del av det som skapar värde i Sverige, Finland, Norge och Baltikum bygger på fungerande och robusta datanätverk.
– Om det blir en mer omfattande form av sabotage som skadar det här nervsystemet blir det omedelbara störningar i den ekonomiska produktiviteten. Det blir svårt att beställa mat, mediciner och förbrukningsvaror till skolor, äldreboenden och sjukhus samt förbrukningsvaror till miljontals konsumenters hem. Samtidigt riskerar många företag att gå i konkurs.
Andra mål är till exempel vind- och vågkraftverk, oljeraffinaderier, mobilmaster, vattenreservoarer, vattenreningsverk och trafikledningssystem för flyg och sjöfart.
– Göteborg är den största hamnen i norra Europa. Dit kommer massor av mediciner, mat och förbrukningsvaror för svenska och norska konsumenter varje dag.
Heyer säger det det kan vara så att Nato-länder som Sverige, Norge och Finland förbereder sig för “fel” krig.
– Vi förbereder oss för det allra värsta tänkbara, ett kärnvapenkrig mot Ryssland. Men det är också minst troligt. Det som är mest troligt är hybridkrigföring på tröskeln till väpnad konflikt. Det innebär att polisen måste få mer resurser de kommande åren – inte bara militären. Vi måste ha ett sömlöst nationellt totalförsvar.
Läs mer:
Finland: Hundratusentals ryska soldater kan flyttas närmare Sverige om det blir fred
Kan Putin behålla Rysslands grepp om Afrika?
Västländer hotar att gå ombord på fartyg i den ryska skuggflottan
