Lysande tider för brädspel – hufvudstadsbladet

På en födelsedagsfest häromveckan visade det sig att jag hade missat något stort när en av gästerna fick fler gratulationer än födelsedagsbarnet själv. Det visade sig snart att han som gratulerades hade gjort det bra i SM i Catan – ett av de mest populära sällskapsspelen just nu.

Vi märker samhällets metamorfoser på olika sätt. Medan en del har märkt att utekvällarna har blivit färre, sett brädspelen flytta in på hyllorna i mataffären eller märkt trenden på sociala medier har Johan Nilsson, vd för spelbutiken Dragon’s Lair, följt utvecklingen från första början golv. Även under coronapandemin fick sällskapsspelen ett uppsving, vilket ledde till en ökad efterfrågan på brädspel och en ny kundkrets i hans butiker.

– Det som är roligt är att man ser en trend bland yngre, gymnasie- och högstadieelever, att de vill spela mer och har större kunskap om brädspel. Det är likadant med pensionärer där många har fastnat helt för de mer avancerade spelen, säger Johan Nilsson.

När pandemin stabiliserades fortsatte försäljningskurvorna för brädspel att stiga. Förra året utsåg HUI Research brädspelet till årets julklapp och 2024 har intresset fortsatt att öka. Mest populära är escape room-spel som går ut på att arbeta tillsammans i team och lösa gåtor och mysterier. Medan många industrier konkurreras ut av digitala substitut, verkar brädspelssektorn snarare dra nytta av utvecklingen.

– Visst, man kan prata med varandra när man spelar dataspel, men det är inte samma sak som att se varandra i ögonen och skratta. Det är den delen som skiljer sig från det digitala spelet och som jag tror att folk uppskattar, säger Johan Nilsson.

Några dagar efter födelsedagsfesten skulle det också vara min tur att bli invigd i den växande skaran av brädspelare. Spelmässigt skulle kvällen, hemma i en kompis studentlägenhet, förmodligen beskrivas som nybörjarnivå. Några dammade av brädspel som samlats in från respektive deltagare och inga Excel-liknande spelscheman i sikte. Ändå kändes hängivenheten från den värld jag var på väg att bli invigd i.

– När man ses på en vardag och ingen orkar efter skolan eller jobbet, då är det dumt att börja med att äta något gott och spela brädspel. Då kommer man ihåg vad man vill berätta och leker med sina kompisar, säger Niki Blomberg.

Mina vänner är inte lika nya i spelet som jag, men har liksom många andra så smått börjat spela mer brädspel de senaste åren. Bland favoriterna finns “Dixit”, ett spel om att sätta ord på abstrakta motiv, och “Catan”, som går ut på att bygga ett samhälle på en öde ö.

– Man har blivit fattigare så man kan inte gå ut och träffas på barer, och det är tråkigt att bara sitta hemma och inte göra någonting. När orden inte räcker till tar man till leken, säger Klara Järgenstedt.

Parallellt med vår spelkväll pågår ytterligare en, i större format, några kvarter bort och några våningar ner, i källaren i Dragon’s Lair på Kungsholmen. Samma lokal där SM avgjordes några veckor tidigare och dit min kompis och hans kompisar går en gång i veckan.

Även om den sensuella resan är något längre än promenaden så osar platserna fortfarande av en och samma sak – gemenskap. En av dem som tar emot oss är Alireza KabirMamdouh, som inte missar en kväll här. Sedan barndomen i Iran har brädspel haft en naturlig plats i hans sociala liv, särskilt på nya platser – som när han doktorerade i Turkiet eller nu när han jobbar i Sverige.

– Jag har fått många vänner genom spelen och rekommenderar det till alla som vill träffa nya människor. Det blir ingen stel stämning och det finns ingen press att komma med nya samtalsämnen, säger han.

Ju fler gånger frågan ställs, till vänner, branschproffs och stamgäster, desto tydligare blir svaret: drivkraften att spela brädspel verkar vara att mötas. Inte bara i spelen, utan i verkligheten. Oavsett om det är att bryta isen med gamla eller nya bekantskaper, verkar det vara den primära funktionen som brickorna och pjäserna mellan spelare fyller.

– Den största styrkan enligt mig är att spelen är så oberoende av vem man är. I många andra aktiviteter har man ofta begränsningar för ålder, kön och fysiska förutsättningar. När man spelar brädspel finns det inga sådana restriktioner eller sociala strukturer utan alla kan spela tillsammans, säger Johan Nilsson.

På Dragon’s Lair blandas, förutom kort, personer, åldrar, nationaliteter och erfarenheter. Vid ett bord sitter tre personer som aldrig träffats förut. En säger att hon inte har tillräckligt med kompisar eller spel för att dra ihop något sådant hemma, den andra älskar spel och den tredje passar på att träna sin svenska.

Många brädspelare är nu fascinerade av både dataspel och sällskapsspel. Arenorna verkar alltså inte upphäva varandra utan snarare kompletterar varandra. Det ena görs tillsammans och det andra för att återhämta sig. Spelaren Malin Aggebrandt håller med.

– Sedan brädspel fick ett uppsving har många tv-spel blivit brädspel och brädspel har blivit tv-spel. Jag skulle till exempel vilja ha den brädspelsversion av det tv-spel som jag spelar mest, säger hon.

Sverige håller också på att bli en brädspelsnation att räkna med. Det svenska spelet Terraforming Mars har blivit en global succé, rankat som topp fyra i världen, och det svenska företaget Embracer Group köpte för några år sedan upp världens största speltillverkare Asmodee som ska börsnoteras 2025.

– Det skulle kunna ge ytterligare ett lyft för den svenska brädspelsbranschen om företag som har intresse i andra butikskedjor kommer in med pengar, säger Johan Nilsson.