Elpriser. Förmodligen ett av de vanligaste samtalsämnena runt middagsbordet förutom vädret.
Jag tänker på en elvaåring i min närhet som ställer de bästa frågorna. Om jag hade sagt vid middagsbordet att en dryg fjärdedel av elräkningen är elnätsavgiften och att elnäten är monopolmarknader som domineras av tre stora företag, varav två utlandsägda, hade hon förmodligen rynkade pannan.
Om jag dessutom sa att de var fria att göra stora vinster på sina monopolnätverk, vinster som de kunde skicka till sina ägare utan att knappt bygga ut nätverken alls, då hade nog elvaåringen tittat bedjande på mig och undrat om Jag hade ätit någon magisk svamp.
Låt oss ta det från början: De regionala elnäten byggdes av Vattenfallstyrelsen och elva regionala kraftbolag, som huvudsakligen ägdes av kommunerna och de stora basindustrierna.
Arne Kaijser, teknisk fysiker och professor emeritus i teknikhistoria vid KTH, sa i en DN-artikel 2023 att “målet var inte vinst utan billig och pålitlig el till ägarna, som var stat, kommuner och i vissa fall basindustrin”.
Han tillade: “Elektricitet sågs inte som en vara, utan snarare ett gemensamt socialt goda”.
Sveriges elförbrukning stagnerade i början av 1990-talet. Sedan avreglerades elmarknaden 1996. Elnäten blev vilda. Där skulle företagen enkelt kunna öka vinsten genom att höja din och min elnätsavgift. Tre stora kraftkoncerner köpte upp över 100 mindre elbolag, ofta billigt, från ekonomiskt pressade kommuner och basindustrier under 1990-talskrisen.
Av Sveriges cirka 170 elnätsföretag det är därför tre stora koncerner tjänade nästan alla pengarna: Vattenfall, tyska Eon och Ellevio, som ägs till 50 procent av ett kanadensiskt pensionsbolag
Trots att knappt några nya nät byggts sedan 1990-talet har de tre höjt elnätsavgifterna dubbelt så mycket som den genomsnittliga prisökningen i samhället de senaste tio åren, visade en granskning av DN 2023.
Elnätspriser över tid
Procentuell utveckling jämfört med KPI (konsumentprisindex) för en genomsnittlig villa med 20 A huvudsäkring och en årsförbrukning på 20 000 kWh.
Källa: Energimarknadsinspektionen.
Hur är det möjligt? Eftersom det är ett monopolnätverk tvingades staten utse en tillsynsmyndighet – Energimarknadsinspektionen (Ei).
De reglerar nätavgifterna med så kallade intäktstak. Men nätbolagen har kontinuerligt överklagat tillsynsmyndighetens beslut i 30 år och har oftast fått rätt.
Det har inneburit att de bara mellan 2012 och 2019 kunnat driva in 24 miljarder kronor mer än det ursprungliga beslutet om intäktstaket. Den summan har belastat elräkningen.
Detta har gjort nätverkande till en mycket lukrativ verksamhet – utan att företagen behöver bygga ut nätverken. Eon och Vattenfall hade länge vinstmarginaler på runt 30 till 40 procent – att jämföra med normala 8 procent i näringslivet.
Ett exempel: Under tioårsperioden 2012 och 2021 gick 74,5 procent av Eons vinst vidare till den tyska koncernen, enligt DN:s beräkningar. Det handlade om cirka 26 miljarder kronor från svenska elkunder.
Fakta.Så fungerar de svenska elnäten
Det svenska elnätet består av en del av transmissionsnätet – tänk på elmotorvägarna med mycket hög spänning, 400 eller 220 kilovolt (kV). Det förvaltas av den statliga handelsbyrån Svenska kraftnät.
Transmissionsnätet transporterar stora mängder el från elproducenterna till regionnäten – tänk på elens landsvägar. Regionnäten ägs till stor del av Eon, Ellevio och Vattenfall, som i sin tur ansluter till de lokala näten – tänk på elnätets stadsgator eller byvägar – som sköter transporten den sista biten till de flesta elanvändare. Regionala nätverk och lokala nätverk är monopolnätverk.
Energimarknadsinspektionen (Ei) är tillsynsmyndighet och reglerar intäktsramarna för elnätsföretagen för fyra år i taget. Syftet är att elnätskunden ska betala ett rimligt pris för monopolnäten samtidigt som elnätsföretaget får rimlig täckning för sina kostnader och en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att driva verksamheten.
Källa: Svenskt elnät, Energimarknadsinspektionen
Energiminister Ibrahim Baylan (S) försökte lägre elpriserna med 20 procent 2020, men det överklagades av nätbolagen. Pjäsen pulveriserades.
Den nye energiministern Anders Ygeman (S) sydde sedan ihop en okonventionell affär under bordet med elnätsbolagen för att stoppa överklagandena: De skulle hjälpa Ygeman att lösa elkrisen i Stockholm och Skåne – och i gengäld få ta ut 30 miljarder kronor mer än intäktstaket från elkunderna i en ny lag. Men en uppföljning av tillsynsmyndigheten Ei för två år sedan visade att lagen – som alltså ledde till högre elräkningar – inte ledde till ökade investeringar i näten.
Hur är det idag då? Till exempel, under det senaste kända räkenskapsåret, 2023, hade Eon en rörelsevinstmarginal på 36 procent. Nästan hälften av vinsten, 1,9 av 4,1 miljarder, skickades i koncernbidrag i den tyska koncernen istället för att investeras i elnäten.
Regeringar har helt enkelt misslyckats gång på gång med att skapa lagar som är tillräckligt effektiva för att stoppa miljardomsättningen.
Fakta.Elräkningen.
Elräkningen består av tre delar – elnät, elhandel samt skatter och avgifter.
Den senare delen står för ungefär hälften av kostnaden för den typiska kunden i en villa.
Kostnaden för elnätet motsvarar över tiden en fjärdedel av de totala kostnaderna. Dels betalar du en fast kostnad (abonnemangsavgift) för att få tillgång till elnätet, och å andra sidan en rörlig kostnad (överföringsavgift) för själva transporten av el. Det går inte att välja elnätsföretag eftersom det verkar på ett lokalt monopol. Avgifterna skiljer sig mycket åt över landet och mellan olika företag. Få kunder per kilometer linje kan i viss mån motivera prisskillnaderna.
Till detta kommer kostnaden för elhandel. Här har elkunder möjlighet att fritt välja elhandelsföretag för sin el – det vill säga vad du betalar för den el du använder. Den delen motsvarar också en fjärdedel av elräkningen.
Källa: Energimarknadsinspektionen
Trots uppgörelsen under bordet med energiminister Anders Ygeman fortsätter energibolagen att vädja systematiskt. Dagens intäktsramar, som nu i december 2024 kritiseras av experter i DN för att vara för generösa, är ett resultat av att energibolagen överklagat olika juridiska detaljer i kammarrätten och haft rätt.
Tillbaka till elvaåringen och hennes skarpa frågor.
Hon hade nog frågat om det här kan ta slut eller om de stora företagen bara fortsätter att vädja?
Jag har inget svar.
Fotnot: När de tre elnätsföretagen Eon, Vattenfall och Ellevio nämns i texten avses Eon Energidistribution AB, Vattenfall Eldistribution AB och Ellevio AB.
