Enligt lag ska skolpengen vara densamma för elever i fristående skolor och kommunala skolor. Kommuner som bryter mot lagen kan bli skyldiga att kompensera friskolorna, som DN tidigare rapporterat.
Systemet har kritiserats att missgynna de kommunala skolorna. Kommuner har en skyldighet att ta emot nya elever, till exempel nyanlända eller nya invånare, vilket friskolorna inte har.
Enligt en utredning som tillfördes av förra regeringen har de kommunala skolorna fått merkostnader på drygt åtta procent som följd. Den slutsatsen har dock frågade av friskoleaktörer som anser att det är vilseledande.
Stockholms stads elevråd Emilia Bjuggren (S) tillhör den grupp som anser att friskolorna får för mycket betalt av kommunen.
– Om vi istället hade kunnat använda de pengarna i den kommunala skolan hade vi kunnat ha fler lärare eller specialpedagoger på våra skolor, säger hon.
Men den förra regeringens försök att sänka ersättningen till friskolorna röstades ner av de borgerliga partierna och SD. Därför måste kommunen följa gällande lagstiftning.
– Vi får inte överkompensationen förrän lagstiftningen ändras, säger Emilia Bjuggren.
Istället har den rödgröna regeringen i Stockholms stad tittat på vilka kostnader som i dag ingår i skolpengen, och vilka som kan tas bort utan att bryta mot lagen. Totalt handlar det om 84 miljoner kronor som i nästa års budget flyttas från skolpengarna till kommunstyrelsens budget. På så sätt betalas mindre ut till friskolorna.
Det handlar bland annat om hyreskostnader för tomma lokaler och detaljplanearbete för nya skolor.
– 84 miljoner är en liten justering, men vi tycker att det är fundamentalt viktigt. Vi gör vad vi kan inom ramen för lagstiftningen, säger Emilia Bjuggren.
Får man göra detta enligt skollagen?
– Vi har gjort en grundlig utredning för att identifiera vilka kostnader som inte är skolverksamhet, men som ändå belastar skolpengarna. Vi hade gärna tagit in fler, men vi vet att så fort vi går in i gråzonen kommer friskolorna att överklaga.
Nyligen gick flera friskolerektorer ut och kritiserade staden för att missgynna dem ekonomiskt. Gustav Blomberg, ekonom på Academedia, tycker dock att det är rimligt att staden undantar kostnader för sådant som inte rör skolverksamheten från skolpengen.
– Vi har inget principiellt att invända mot det. Det man däremot kan invända mot är bristen på förutsägbarhet. Vi behöver anpassa oss till en lägre intäktsbas utan att ändra uppdraget eller våra lokalkostnader, säger han.
Regeringen tillsatte förra året en ny utredning som ska se över hur skolan finansieras. Utbildningsminister Lotta Edholm (L) säger i en skriftlig kommentar att “det är helt orimligt att friskolor får betalt utifrån ett ansvar de inte har”.
Men Emilia Bjuggren är kritisk.
– Det är häpnadsväckande att Lotta Edholm påpekar att det här är ett problem, men ändå begraver frågan i nya utredningar.
Utbildningsministern svarar att regeringen håller på att totalrenovera friskolesystemet, vilket tar tid att utreda och förbereda, men att man så snabbt som möjligt arbetar för att få förslagen på plats.
“Vi planerar att kunna lägga ett förslag till ny friskolelag på riksdagens bord före mandatperiodens slut”, skriver Lotta Edholm.
Fakta.Det är så skolpengar fungerar
Skolpengar infördes 1992 som en del av friskolereformen.
Skolavgiften beräknas utifrån vad en elev kostar i den kommunala skolan. Varje elev ska sedan ta med sig lika mycket pengar från sin hemkommun till den skola de väljer, oavsett om den är kommunal eller fristående och oavsett var skolan ligger.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska komma med förslag på hur ersättningen till fristående skolor och kommunala skolor ska separeras och differentieras.
