Tusentals fångar inlåsta på fartyg.
Förslaget om ett fångfartyg utreds nu av Kriminalvården.
– Vi måste vända på varenda sten, säger sektionschef Nicklas Svahn.
Kriminalvården har flaggat för att det inom en snar framtid kan gå från att inhysa 9 000 intagna till över 30 000.
Foto: OLA TORKELSSON / TT NYHETSBYRÅ
Kriminalvården utreder om fångar kan placeras i fängelsefartyg.
Foto: Darko Vojinovic / TT NYHETSBYRÅ
Drygt ett år efter att USA lade ner sitt sista tillfälliga flytande fängelse – mer än 30 år efter att det infördes som en tillfällig lösning – verkar Sverige vilja gå i jänkarnas fotspår.
Enligt intern information från Kriminalvården som hufvudstadsbladet tagit del av utreds nu möjligheterna att sätta upp förvarsanläggningar till sjöss.
– Myndigheten och majoriteten av våra anställda är väl medvetna om den situation vi befinner oss i, så internt kommer det inte som en överraskning att vi måste vända på varenda sten, säger sektionschef Nicklas Svahn.
Kriminalvården har flaggat för att det inom en snar framtid kan gå från att inhysa 9 000 intagna till över 30 000, rapporterar Sveriges Radio.
Utredningen ska bland annat analysera säkerhetsförutsättningarna för att sätta upp fängelsefartyg.
Ses som en lösning på utrymmesbristen
I ett första skede måste dock mer generella frågor behandlas. Myndigheten ska bland annat titta internationellt – och nationellt – på vilka erfarenheter som finns.
– Hur använde Migrationsverket de här lösningarna på 90-talet och nu senast 2015-2016 när de annonserade en sådan lösning, säger Nicklas Svahn.
I USA, när de flytande institutionerna fortfarande fanns, fick de skarp kritik. Människorättsgruppen Freedom Agenda kallade ett av de amerikanska fängelsefartygen för ett “modernt slavskepp”. Fångar på båten vittnade om mögel, trånga celler och att råttor tog sig in och åt fångarnas mat.
– Ambitionen är att de här lösningarna ska vara lika bra som den kapacitet vi har generellt. Det är utgångspunkten i den här utredningen, säger Svahn.
En stor fråga gäller också vad som finns på marknaden. Utbudet kan vara avgörande för vilka typer av intagna som fängelsebåtarna eventuellt skulle kunna hysa. Och om de ska vara en tillfällig lösning eller sätta upp permanent.
– Det beror lite på vilka lösningar som finns på marknaden och hur vi tycker att vi ska använda dem i vår verksamhet. Det är tydligt att det är skillnad om de är tänkta att vara lite öppna förhållanden, klass 3, om det ska vara stängd kriminalvårdsverksamhet, eller häkte.
Den 30 december 2024 ska första delen av utredningen vara klar.
Om myndigheten går vidare ska del två, som handlar om mer detaljerade verksamhetsfrågor, redovisas en månad senare, den 31 januari 2025.
