Efter fredagens raseri mot förslaget som det presiderande landet Azerbajdzjan lagt fram är förhandlingarna i Baku nu långt inne på övertid. Särskilt fattiga länder reagerade med chock på utkastet till avtal, där länderna erbjuds 250 miljarder dollar om året i ekonomiskt klimatstöd – långt ifrån de minst 1 000 miljarder dollar som en FN-analys fann vara vad som faktiskt krävs.
“Vi kan inte förväntas gå med på en text som visar ett sådant förakt för utsatta människor”, skrev AOSIS, en koalition av önationer, i ett uttalande.
Samtidigt riktas förnyad kritik mot landet som alltmer utkristalliseras som förhandlingarnas store sabotör: Saudiarabien. Delegater och observatörer har tidigare uppgett till DN att landet beter sig på ett sätt som de aldrig tidigare varit inblandade i förhandlingarna.
Alden Meyer, senior rådgivare på klimattankesmedjan E3G, har varit på varje klimattoppmöte de senaste 32 åren – och reagerar starkt på landets beteende i år.
– Saudiarabien har varit extremt högljudda, säger han.
I torsdags höll Saudiarabien delegerade Albara Tawfiq, i egenskap av ordförande för den arabiska gruppen med 22 länder, ett mycket kritiserat tal i Baku. Han motsatte sig alla formuleringar om fossila bränslen, mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter, som fick klimatminister Romina Pourmokhtari att använda kraftfulla ord.
– Det är enormt frustrerande när vissa länder skapar oreda och fyller på elden. När de inte är villiga att flytta, inte villiga att kompromissa, sa hon.
DN har sökt Saudiarabiens delegation som inte har återvänt.
De senaste timmarna har FN:s generalsekreterare António Guterres haft individuella samtal med flera delegationer, för att försöka få länderna att komma närmare en kompromiss. Men Saudiarabien svarade inte ens på generalsekreterarens inbjudan, enligt uppgifter till DN.
Samtidigt pågår intensiva förhandlingar om pengarna. Enligt uppgifter till DN är EU, USA, Japan och de andra stora givarländerna beredda att ge efter för något. En delegat från ett EU-land uppger till DN att 275 miljarder dollar är tänkbara, en annan person med insyn uppger att det senaste budet nu ligger på 300 miljarder dollar.
Det är ett belopp som även en expertgrupp med bland andra den framstående brittiske ekonomen Nicholas Stern anser är tillräckligt som det är konstruerat i dagsläget – men i så fall från 2030 istället för 2035. Till 2035 skulle det behöva öka till 390 miljarder dollar .
– Vi tror att de här målen är genomförbara, säger Nicholas Stern och de andra ekonomerna i ett uttalande.
Men enligt källor i utvecklingsländer delegationer som DN talat med är det en siffra som fortfarande är alldeles för låg.
– Det borde vara 600 miljarder dollar, säger en delegat i ett stort utvecklingsland.
En delegat från ett annat utvecklingsland ger ett liknande budskap.
– Det är bedrövligt otillräckligt för att möta behoven hos dem som står i frontlinjen av klimatkrisen, som inte skapades av dem, säger delegaten.
Kommer länderna att kunna komma överens alls på mötet? Frågan är fortfarande öppen och många hoppas att en överenskommelse fortfarande kan nås. Men samtidigt påpekar flera att vissa länder – som Saudiarabien – kan ha ett intresse av att det inte ska ske. I så fall skulle det få sluta utan en överenskommelse och förhandlingarna skulle få fortsätta nästa gång världens länder samlas, i Bonn nästa juni.
– Många vet att de förmodligen inte kommer att få ett bättre avtal då, med Trump som president, en ny regering i Kanada, kanske en ny i Australien, definitivt en ny i Tyskland och en försvagad regering i Frankrike och kanske även i Japan . Så politiken just nu är verkligen inte bra för klimatförhandlingarna, det är väldigt turbulent, säger Alden Meyer på klimattankesmedjan E3G.
Texten är uppdaterad.
Efter fredagens raseri mot förslaget som det presiderande landet Azerbajdzjan lagt fram är förhandlingarna i Baku nu långt inne på övertid. Särskilt fattiga länder reagerade med chock på utkastet till avtal, där länderna erbjuds 250 miljarder dollar om året i ekonomiskt klimatstöd – långt ifrån de minst 1 000 miljarder dollar som en FN-analys fann vara vad som faktiskt krävs.
“Vi kan inte förväntas gå med på en text som visar ett sådant förakt för utsatta människor”, skrev AOSIS, en koalition av önationer, i ett uttalande.
Samtidigt riktas förnyad kritik mot landet som alltmer utkristalliseras som förhandlingarnas store sabotör: Saudiarabien. Delegater och observatörer har tidigare uppgett till DN att landet beter sig på ett sätt som de aldrig tidigare varit inblandade i förhandlingarna.
Alden Meyer, senior rådgivare på klimattankesmedjan E3G, har varit på varje klimattoppmöte de senaste 32 åren – och reagerar starkt på landets beteende i år.
– Saudiarabien har varit extremt högljudda, säger han.
I torsdags höll Saudiarabien delegerade Albara Tawfiq, i egenskap av ordförande för den arabiska gruppen med 22 länder, ett mycket kritiserat tal i Baku. Han motsatte sig alla formuleringar om fossila bränslen, mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter, som fick klimatminister Romina Pourmokhtari att använda kraftfulla ord.
– Det är enormt frustrerande när vissa länder skapar oreda och fyller på elden. När de inte är villiga att flytta, inte villiga att kompromissa, sa hon.
DN har sökt Saudiarabiens delegation som inte har återvänt.
De senaste timmarna har FN:s generalsekreterare António Guterres haft individuella samtal med flera delegationer, för att försöka få länderna att komma närmare en kompromiss. Men Saudiarabien svarade inte ens på generalsekreterarens inbjudan, enligt uppgifter till DN.
Samtidigt pågår intensiva förhandlingar om pengarna. Enligt uppgifter till DN är EU, USA, Japan och de andra stora givarländerna beredda att ge efter för något. En delegat från ett EU-land uppger till DN att 275 miljarder dollar är tänkbara, en annan person med insyn uppger att det senaste budet nu ligger på 300 miljarder dollar.
Det är ett belopp som även en expertgrupp med bland andra den framstående brittiske ekonomen Nicholas Stern anser är tillräckligt som det är konstruerat i dagsläget – men i så fall från 2030 istället för 2035. Till 2035 skulle det behöva öka till 390 miljarder dollar .
– Vi tror att de här målen är genomförbara, säger Nicholas Stern och de andra ekonomerna i ett uttalande.
Men enligt källor i utvecklingsländer delegationer som DN talat med är det en siffra som fortfarande är alldeles för låg.
– Det borde vara 600 miljarder dollar, säger en delegat i ett stort utvecklingsland.
En delegat från ett annat utvecklingsland ger ett liknande budskap.
– Det är bedrövligt otillräckligt för att möta behoven hos dem som står i frontlinjen av klimatkrisen, som inte skapades av dem, säger delegaten.
Kommer länderna att kunna komma överens alls på mötet? Frågan är fortfarande öppen och många hoppas att en överenskommelse fortfarande kan nås. Men samtidigt påpekar flera att vissa länder – som Saudiarabien – kan ha ett intresse av att det inte ska ske. I så fall skulle det få sluta utan en överenskommelse och förhandlingarna skulle få fortsätta nästa gång världens länder samlas, i Bonn nästa juni.
– Många vet att de förmodligen inte kommer att få ett bättre avtal då, med Trump som president, en ny regering i Kanada, kanske en ny i Australien, definitivt en ny i Tyskland och en försvagad regering i Frankrike och kanske även i Japan . Så politiken just nu är verkligen inte bra för klimatförhandlingarna, det är väldigt turbulent, säger Alden Meyer på klimattankesmedjan E3G.
Texten är uppdaterad.
