Det är tuffa tider. SD-regeringen har styrt Sverige genom hälften av sitt mandat. Resultatet: miljarder har bränts på skattesänkningar för de rikaste medan vanliga familjer har blivit fattigare. Listan över skenande kostnader kan göras lång – ett sådant exempel är kostnadsökningarna inom djursjukvården. Något vi socialdemokrater varnade för redan i somras.
Vanliga svenskar har svårt att få ekonomin att gå ihop som den är. Om deras husdjur blir sjuka räcker inte marginalerna till. Trots detta tittar SD-regeringen bara på och gör ingenting åt marknadsmisslyckandet inom djursjukvården.
När landets veterinärer nyligen samlades på det årliga veterinärmötet var läget klart. Nästan hela svensk djursjukvård styrs av två riskkapitalbolag och bristen på konkurrens har lett till ofattbart höga priser. Riskkapitalbolag tjänar mycket pengar på sjuka djur, där kostnaderna förs över på vanliga djurägare.
Först 2023 har kostnaderna för veterinärvården i Sverige ökat med 25 procent. Både veterinärvård och djurförsäkring är ofta betydligt dyrare i Sverige än i andra europeiska länder. I Tyskland kostar till exempel ett kejsarsnitt på hundar mellan 2 100–6 300 kronor. Snittpriset i Sverige är 18 000 kronor. Det är absurt och inget annat än ett marknadsmisslyckande. Vi socialdemokrater föreslår därför fyra effektiva åtgärder för att öka konkurrensen och sänka kostnaderna för gemene man:
1. Krav på ökad pristransparens hos veterinärbolagen. Det ska vara enkelt för djurägare att i förväg veta vad olika ingrepp kommer att kosta, även i akuta fall.
2. Efterfrågan på bättre jämförelseverktyg mellan försäkringsbolag. För att djurägare ska kunna välja behövs bättre jämförelseverktyg som inkluderar flera viktiga parametrar.
3. Stoppa vinstintresset och lämna tillbaka kraften till veterinärerna. I Frankrike får veterinärvården inte drivas i vinstsyfte och veterinärer måste vara majoritetsägare av klinikerna. Även i Tyskland begränsas vinsterna av tullar. Regeringen bör utreda möjligheterna till liknande regler i Sverige.
4. Säkerställa veterinärberedskapen genom att kräva privata aktörer. För att säkerställa djurhälsovården oavsett tid på dygnet behöver även privata aktörer och inte bara distriktsveterinärerna se till att det finns beredskap i hela landet.
Att djuren mår bra och att vanligt folk får ihop sin ekonomi måste komma före riskkapitalbolagens obevekliga jakt på vinst. Det är dags för regeringen och landsbygdsminister Kullgren att vakna upp och städa upp i marknadskaoset.
Anna-Caren Sätherberg (s), gruppledare miljö- och lantbruksnämnd