Vad händer med folkrätten om Trump får bestämma? – hufvudstadsbladet

Att komma hem? Vi är många som inte höll med premiärministern i våras när han liknade att gå med i Nato med att komma hem.

Kanske var politikerna, som Rödluvan, exalterade och naiva. Tormod Heier, professor vid Norges Försvarshögskola, har i alla fall varnat för det. Han konstaterade i somras i en artikel i DN med rubriken “Kom ihåg att allierade inte är detsamma som vänner” att USA sätter sina egna intressen främst, inte Sveriges.

Eller världen.

Att stå upp för folkrätten och för ett oberoende internationellt domstolsbeslut i alla lägen ligger i Sveriges och världens intresse. De som inte gör det hjälper till att urholka internationell rätt, våra internationella överenskommelser, vår grund att stå på. I tillgivenhet och avsky för Rysslands illegala agerande i Ukraina skulle vi gå med i Nato och komma hem till den sida som står upp för just denna internationella världsordning, eller hur? Det var en dimridå.

Internationalen Internationella brottmålsdomstolens (ICC) arbete bygger på Romstadgan som antogs i Rom 1998 och trädde i kraft den 1 juli 2002. För närvarande är 123 stater parter i domstolen. Att USA, tillsammans med Ryssland, Kina och Israel, inte har ratificerat Romstadgan, som specifikt handlar om krigsförbrytelser och anfallsbrott, hörde vi ingenting om under Nato-processen.

Jag är upprörd över att USA, liksom Israel (och SD!), motsätter sig Internationella brottmålsdomstolens åklagares torsdags utfärdande av en arresteringsorder mot Israels premiärminister och tidigare försvarsminister. Redan i maj väcktes stark ilska mot ICC:s åklagare, som efter månader av varningar tillkännagav möjligheten att utfärda arresteringsorder mot Israels två ledare tillsammans med tre ledare från Hamas.

Den amerikanska ilskan var tyvärr inte bara tomma ord. Som svar antog USA:s representanthus lagen om illegal domstolsmotverkan, ett lagförslag som kräver att den verkställande makten inför riktade sanktioner mot ett brett spektrum av individer kopplade till ICC. Detta lagförslag har ännu inte passerat senaten, men det är mycket troligt att det kommer att gå igenom. Om det händer kommer det att bli ett enormt slag för ICC, mot själva folkrätten och inte minst för alla som fallit offer för krig och folkmord.

Svenska politiker och tjänstemän måste därför redan nu vidta en rad åtgärder för att minimera skadorna från detta scenario.

Det är nu upp till Sveriges regering att visa att vi kan driva en aktiv utrikespolitisk linje som behandlar vår samarbetspartner USA med integritet, något som inte minst blir aktuellt när Trump är den som håller i trådarna. Det är avgörande att Sverige står upp för internationell rätt och för ICC:s mandat och arbete.

Sedan dag ett av förhandlingarna om medlemskap i Nato har den svenska utrikespolitiken vackla. Det gäller inte minst regeringens ovilja att fördöma Israels och Turkiets krigsförbrytelser. Kampen för att internationell rätt ska gälla alla, och för att alla internationella domstolar ska kunna verka med oberoende och integritet, är existentiell.

Utrikesdepartementet skrev så sent som förra året att: “antagandet av Romstadgan är en av de viktigaste händelserna inom folkrätten sedan FN-stadgan skapades för mer än 75 år sedan. Inrättandet av en permanent internationell brottsling domstol gör det möjligt att hålla individer ansvariga för folkmord, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och sedan 2018 även aggressionsbrottet Det var ett historiskt och betydelsefullt steg i jakten på ansvar för de allvarligaste internationella brotten”.

När svenska Freds drev på för skapandet av ICC i en tid då det fanns en annan anda, då många stater var mycket positiva till att stärka internationell rätt. I tider av auktoritära och rasistiska ledares frammarsch blåser nu andra vindar. Det testas nu och Sverige måste visa var vi står när det gäller detta.

Men det finns gott om möjligheter att visa att vi, precis som Rödluvan, inte blivit uppätna. Det vi väntar på är förstås att Sverige, liksom Norge, ska konstatera att om Netanyahu eller någon annan som ICC har utfärdat en arresterings- eller utlämningsorder mot skulle komma till Sverige, så kommer vi, i linje med våra skyldigheter. enligt internationell rätt gripa och utlämna den berörda personen.

När jag i nästa När jag åker till Haag nästa vecka för att delta i ICC:s 23:e möte för konventionsstater, ser jag fram emot att träffa aktivister och regeringsrepresentanter som är beredda att försvara ICC och internationell lag och som inte kommer att backa. Jag antar att Sveriges företrädare finns bland dem.

Kerstin Bergeå är ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsförbundet och frilansande, oberoende krönikör för hufvudstadsbladet.