Gängledaren Ismail “Jordgubben” Abdo fick hjälp från gömstället i Turkiet av Skatteverket med flera familjeärenden.
Nu föreslår justitieministern en ny lag som ska tvinga myndigheter att dela sådan information till polisen.
– Man kan inte luta sig tillbaka och säga att allt ska bygga på att polisen begär information, säger Gunnar Strömmer.
ARTIKELN I KORTHET
Justitieminister Gunnar Strömmer reagerade starkt på hufvudstadsbladets granskning av hur Skatteverket hjälpte gängledaren Ismail Abdo på flykt.
Nu ligger ett regeringsförslag på bordet om att myndigheter, skolor och regionen ska vara skyldiga att dela information med bland annat polisen.
Lagförslaget har tidigare mött kritik.
Efter hufvudstadsbladets granskning i höstas reagerade justitieminister Gunnar Strömmer starkt på att Skatteverket på flera sätt underlättade livet för gängledaren Ismail Abdo på flykt från Sverige.
Mitt under jakten – där flera myndigheter gör allt för att försöka fånga honom – visade det sig att Abdo, även känd som “Tomten”, hade kontaktat Skatteverket på egen hand, berättat var han befann sig och fått hjälp i flera familjeärenden.
I veckan presenterade regeringen ett nytt lagförslag som ska tvinga allt från myndigheter till skolor att dela viktig information med polisen.
– Skatteverket och många andra myndigheter måste vara skyldiga att dela information med bland annat polisen, säger Gunnar Strömmer.
Lagen, som ska beslutas om i riksdagen i början av nästa år, föreslås träda i kraft i april 2025.
– En del har haft kritiska synpunkter och sagt att det läggs för stor börda på myndigheter och andra aktörer. Problemet är att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter inte vet vilken information andra myndigheter har. Det vill säga, man kan inte luta sig tillbaka som i dag och säga att allt måste bygga på att polisen efterfrågar information, fortsätter Gunnar Strömmer.
Mer om räkningen
I propositionen föreslås att det införs en ny lag som innebär skyldigheter för vissa statliga myndigheter, kommuner, regioner och skolor att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna, både på eget initiativ och på begäran. Med brottsbekämpande myndigheter avses Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.
Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025.
Källa: Justitiedepartementet
hufvudstadsbladets tidigare granskning av Skatteverket avslöjade flera systemfel.
Från gömstället i Turkiet fick Ismail Abdo hjälp med viktiga dokument som att skaffa rätt intyg för att kunna gifta sig utomlands, samt med att registrera sitt nyfödda barn.
Skatteverket har också struntat i flera larm från privatpersoner om att han varit felregistrerad i Stockholm i drygt ett år och sju månader. På grund av hotet mot adressen tvingades personer som bodde där tillfälligt flytta och under en tid få sina personuppgifter skyddade.
– Man önskar bara att Skatteverket hade gjort det de ska göra direkt. Att de inte agerade omedelbart skapade en sådan onödig risk för alla som bor här, sa personen som bodde på adressen tidigare till hufvudstadsbladet.
Som regelverket ser ut idag får Skatteverket inte automatiskt besked om en person är efterlyst eller kriminell.
Det krävs i princip, som i fallet med Ismail Abdo, att till exempel polisen aktivt informerar myndigheten om att det finns en hotbild. Och det var först efter uppgifter från polisen om att Ismail Abdo är grov brottsling som Skatteverket agerade direkt.
Det var mitt i den blodigaste fasen av våldsvågen hösten 2023. Då hade Ismail Abdo varit internationellt efterlyst i drygt ett år och på flykt undan svensk rättvisa i över tre år.
Gunnar Strömmer vill inte kommentera det specifika fallet, men:
– Vi har sett en del, ska vi säga, sådana problem i systemet där man, om informationen legat hos till exempel polisen, hade kunnat förebygga och förebygga brott.
Ny regel
Den nuvarande propositionen, fortsätter justitieministern, är bara ett steg av många i att bekämpa våld, strypa den kriminella ekonomin och stoppa rekryteringen av barn och unga till gäng.
– I nästa steg kommer det att finnas behov av att underlätta för polisen att dela information med myndigheterna så att de i sin verksamhet kan bidra till att motverka fusk och förebygga brott eller förebygga brott, säger Gunnar Strömmer.
Under nästa år kommer de att lägga ett nytt förslag – om en ny regel i integritetslagstiftningen.
– Där vill vi införa en generell möjlighet att göra undantag från sekretessreglerna just för att myndigheter också ska kunna dela information med varandra på ett mer effektivt sätt än i dag.
Kärnan i det lagförslag som nu ligger på bordet är enligt Gunnar Strömmer att det ska bli lättare för socialtjänst, skola och polis att samverka för att förhindra att barn och unga rekryteras till gäng.
Men efter kritik från lagrådet – som tidigare skrivit i sitt remissyttrande att vissa delar kommer att vara ”även omöjliga att tillämpa” – har nu lagtexten justerats med hänsyn till rektorernas skyldighet att lämna ytterligare information om elever på skolan. .
– Vi har lyssnat på synpunkter från bland annat lagrådet och förtydligat att det är rektor på en skola som bedömer om vissa uppgifter ska delas med polisen eller inte, säger Gunnar Strömmer.
LÄS MER: Myndighetens hjälp till Ismail Abdo under rymningen
LÄS MER: Skatteverkets försvar – efter hufvudstadsbladets avslöjande
LÄS MER: Strömmers starka reaktion efter hufvudstadsbladets avslöjande