En accepterad princip i miljöpolitiken är att förorenaren betalar. De med högst inkomst har de högsta koldioxidutsläppen. Ekonomiskt utsatta grupper bidrar mindre till den globala uppvärmningen och kan behöva kompenseras för att åtgärder för att minska utsläppen inte drabbar dem hårt ekonomiskt.
Klimatförändringarna har hittills inte alltid genomförts med tillräcklig hänsyn till rättvisa. Faktum är att orättvisorna har ökat. Ett exempel är att regeringen sänkte reduktionsskyldigheten, med argumentet att gynna stressade hushåll. Det har dock visat sig att höginkomsttagare i storstädernas utkanter gynnas mest. Låginkomsttagare utan egen bil går miste om regeringens satsningar, till exempel genom regeringens slopade stadsmiljöavtal som skulle ha gått till bland annat bättre kollektivtrafik.
Att inte vidta lämpliga åtgärder klimatåtgärder innebär en orättvisa, både mot de människor som bidragit minst till klimatförändringarna men som bor i länder med små resurser för att hantera konsekvenserna och mot kommande generationer. När regeringen skjuter upp och avvecklar viktiga klimatåtgärder innebär det ökade risker och kostnader för individer och samhälle.
För att uppnå utsläppsminskningarna krävs dock behövs stöd från befolkningen. Om samhällsomvandlingen inte upplevs som rättvis kommer den inte att kunna genomföras. Svenskarna är också villiga att ändra sin livsstil för att minska utsläppen. Flera opinionsundersökningar visar att en bred majoritet av befolkningen vill se en politik som leder till att vi når våra klimatmål. Dessutom visar ny forskning att en majoritet av svenskarna hellre ser minskade utsläpp än sänkta bränsleskatter. En konsekvent och ambitiös klimatpolitik gynnar också ett näringsliv i framkant.
Nyligen meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de tillsatt en utredning som ska ta fram förslag till en rättvis klimatpolitik, analysera hur Sverige ska minska utsläppen och samtidigt se till att klimatomställningen inte medför orimligt höga kostnader för hushåll och företag. Ett grundläggande problem är dock att utredningen inte ska lämnas förrän i maj 2026. Det innebär att nästan hela mandatperioden går åt till att identifiera nya styrmedel, utan att utsläppen faktiskt minskar.
klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari uppmanade nyligen miljörörelsen att komma med förslag på lösningar på klimatfrågan. Idag presenterar Naturskyddsföreningen helt nya förslag på en rättvis klimatomställning. Förslagen innebär att utsatta grupper ska få stöd eller ersättning när utsläppsminskande åtgärder leder till orättvisa eller svåra konsekvenser. Fokus ligger på persontransporter och energianvändning, som är två områden i stort behov av anpassning och där åtgärder också har konkreta effekter på invånarnas vardag och ekonomi.
Några av Naturskyddsföreningens 27 förslag för en rättvis klimatomställning:
– Inför en ny behovsprövad transportersättning
Kompensera grupper med begränsad förmåga att byta transportsätt eller hantera prisökningar. Vi föreslår ett nytt allmänt transportbidrag för låginkomsttagare för att hjälpa till att betala transportkostnader, oavsett transportsätt.
– Reformer för klimaträttvisa för landsbygden
Inför ett landsbygdsmiljöavtal för bättre kollektivtrafik och en differentierad vägskatt som gör det billigare att köra på landsbygden och dyrare i stan.
– Inför ett nytt elstöd och en progressiv energiskatt
Vi föreslår ett nytt inkomstprövat elstöd vid pristoppar som gynnar hushåll med lägre inkomster och en progressiv energiskatt som gör att hushåll med mycket hög elanvändning betalar mer.
– Satsa på kollektivtrafik och tåg
Många har inte tillgång till egen bil och lider idag av höga priser, samtidigt som staten sänker kostnaderna för bilägarna. Sveriges regering måste agera snabbare. Låt inte en hel mandatperiod gå utan att minska utsläppen.
Utforma klimatpolitiken så att den leder till snabba och effektiva klimat- och miljöeffekter, gör hållbara alternativ tillgängliga för alla och säkerställer en rättvis omfördelning av omställningens kostnader och nytta mellan olika grupper i samhället.
Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen
Karin Lexén, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen
