Jag föddes i denna vackra stad, växte upp här, bor och bor här. Uppfostrade alla mina barn här, mina barnbarn går i förskola och skola här.
Jag är anställd i Landskrona stad också, går snart in i mitt 27:e år.
Med andra ord, jag ÄLSKAR den här staden.
Jag har också äran att vara ordförande för kommunförbundet i staden.
Jag har nu en sak som jag måste ta upp.
Under våren väljer Landskrona stad och utbildningsförvaltningen att säga upp 40 barnskötare. Eftersom deras demografiska prognos visar ett lägre antal barn fram till 2028.
Jag skriker högt NEJ, gör barngrupperna mindre istället.
Jag påpekar att personalen är slut. Det finns inga vikarier, du får inte din paus, du är underbemannad etc. Riskerna är oändliga och psykisk ohälsa ett faktum.
Men arbetsgivaren bara sitter och tittar på sin statistik som visar annat. Man lyssnar inte som så många gånger förr.
Och vad händer nu!!
Ja, du inser att man fem månader senare behöver återanställa en stor del av barnskötarna när man ser en ökning av antalet barn och barn med särskilda behov. Det här är väl inget nytt? Inte för Kommunals medlemmar i alla fall.
Men vad säger arbetsgivaren då? Du kan få ett vikariat/vikariat under några månader.
Tack så mycket för att du berörde deras liv. Oron och rädslan för att förlora ditt fasta jobb. Vi pratar om familjer, ensamstående som mått dåligt i flera månader för att man är på väg att bli av med jobbet.
Då kommer denna “attraktiva” arbetsgivare med ett så “fantastiskt” erbjudande att nu kommer du att få ett vikariat.
Jag blir riktigt förbannad. Är inte vi på golvet värda mer än att släcka era bränder när de brinner?
Politiker, Landskrona stad och Utbildningsförvaltningen, tar nu ditt ansvar och erbjuder alla dina anställda och kommunmedlemmar tillbaka sina fasta tjänster som de har rätt till.
Ann-Sofi Fransson Fält, ordförande Kommunal Kävlinge/Landskrona
