Är vi verkligen det här landet? – hufvudstadsbladet

Syriens diktator Bashar al-Assad har störtats och lämnat landet. Han har tagit sin tillflykt till Ryssland och fått asyl. En giftigare blandning är förmodligen svår att hitta än al-Assad och Putin.

Samtidigt som nyheten om diktatorns fall sändes passade Jimmie Åkesson på att försöka plocka in inrikespolitiska poäng från världsnyheterna. Ett bra tillfälle att åka hem, för de som tvingades fly av al-Assad, var Jimmie Åkessons tankar kring det hela.

Jimmie Åkesson verkar ha glömt vilket land Sverige var så sent som 2015. Kanske vi också. Men vi var en som demonstrerade mot ett Europa som bygger murar. Vi var ett land som lagade sylt och bakade bröd för att sälja till stöd för UNHCR.

Jimmie Åkesson vill ge intrycket att flyktingarna från Syrien var någon sorts välfärdsturister med sitt uttalande. Det har de inte. Många stannade i UNHCR:s flyktingläger under lång tid, flera år, i hopp om att snart kunna återvända hem. Fem år in i kriget började folk dock flytta, lämnade lägren och begav sig mot Europa.

Men Europa tog inte emot mest folk under dessa år. Grannländer som Jordanien gjorde det istället. För hoppet är alltid en stark drivkraft i oss. Hoppas kunna återvända hem snart. Hoppas att kriget tar slut. Hoppas allt blir normalt igen.

Hade du inte själv hoppat in i det längsta? Och stannade så nära som möjligt till det som tidigare var din mark, ditt hem som dina barn växte upp i, som du renoverade och planterade i trädgården runt omkring?

Problemet med politiker som Åkesson är att de vill avhumanisera oss och de som kom. Att vi ska vara hatiska, glömma att de som kom med båt över Medelhavet var föräldrar till små barn, pappor, bröder, systrar, någons barn. Med mens, hår som behöver borstas, barn som behöver matas och relationer som behöver prövas och vårdas.

De dök inte upp från ingenstans och konspirerade i horder för att ta över Sverige. De dök upp i Sverige för att deras hus bombades, deras barn riskerade att bli mördade och för att flyktingläger inte är en plats att forma sitt liv eller en fantastisk miljö att växa upp i.

De hade så lite att förlora att de till och med var beredda att riskera sina liv.

Och om det händer oss kan vi bara be att de som möter oss på stranden inte är sådana som Jimmie Åkesson.

Som hävdar att du sätter dig själv och dina barns liv på spel för att få ut socialbidrag. Eller ta över ett land. Istället för att fortsätta sitt liv i hemlandet som industriarbetare, sjuksköterska eller jurist. Eller för den delen journalist.

Gör mot andra vad du vill att andra ska göra mot dig.

Jimmie Åkesson vill uppenbarligen möts av taggtråd, konstaterar att det är fullt i landet och rasism. Om han tvingas fly.

Vill man också det är det förstås logiskt att rösta på SD.

Annars finns det skäl att välja ett annat parti.