Årets vetenskapliga genombrott är skott som kan stoppa nästan alla nya hiv-fall.
Men då måste priset sänkas rejält.
Årets sista Science Room innehåller också en lektion om att läsa studien – samt goda nyheter från Rwanda.
För dyrt. I slutet av året utnämner tidskriften Science årets genombrott. De nya diabetes- och fetmaläkemedlen, vacciner mot covid-19 och den första bilden av ett svart hål är några av de tidigare genombrotten.
I år toppas listan av det förebyggande HIV-läkemedlet lenacapavir (lenacapavir på engelska). Trogna läsare av Vetenskapsrummet har redan hört talas om studien som visade att ingen var smittad i gruppen som fick lenacapavirjämfört med 55 infektioner i de grupper som fick dagliga tablettbehandlingar med andra förebyggande läkemedel. Studien var så framgångsrik att den avslutades i förtid. Några månader senare visade en annan studie nästan lika hög effekt av lenacapavir, 99,9 procent, hos män, transpersoner och icke-binära män som har sex med män.
Tablettbehandlingarna som kallas Prep är förvisso också effektiva för att förebygga infektion, men kräver daglig efterlevnad. Lenakapavir är inte ett vaccin, utan en injektion som ska tas två gånger om året.
Det största problemet är priset, nästan en halv miljon kronor per år. Det är en hisnande summa för de låg- och medelinkomstländer där risken är störst. Läkemedelsföretaget Gilead har gått med på att låta tillverka billiga generiska versioner av läkemedlet. Men priset är ännu okänt och därför osäkert hur behandlingen kommer att användas.
Lenakapavir må vara ett forskningsgenombrott, men det krävs mer för att det också ska bli ett genombrott i människors liv.
Läs studien. Jag pratar ibland om hur viktigt det är för journalister som rapporterar om vetenskap att alltid läsa studien, och inte bara pressmeddelandet. Pressmeddelanden kan nämligen innehålla överdrifter och felaktigheter. Det finns faktiskt en studie om hur dessa senare kan spridas vidare av journalister.
I veckan blev det aktuellt, när internationella medier rapporterade om en ny studie som visade att ultraförädlade mat- och fröoljor kan öka risken för tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Detta kritiserades omedelbart av experter. Men inte för att studien var dålig.
Forskarna hade inte undersökt deltagarnas kostvanor. Studien, som är publicerad i tidskriften Gutär en komplicerad historia om inflammation i tjocktarms- och ändtarmscancer, och hur olika fetter kan bidra. Forskarna tittade på vävnad från tumörer och frisk vävnad från samma patient. I pressmeddelandet från University of South Florida lyfts dock kopplingen till ultrabearbetad mat och fröoljor fram, eftersom en del av de fetter som forskarna tittade på i cancervävnaden även finns i mat.
Det är viktigt att ha flera tankar i åtanke här. Denna studie kan inte säga att ultrabearbetad mat ökar risken för tarmcancer. Men mycket av den ultraförädlade maten är fortfarande dålig och innehåller mycket fett, socker och kalorier. Det finns ett samband mellan sådan mat och bland annat cancer. Däremot vet vi ännu inte om det beror på andra orsaker, till exempel att de som äter mycket ultraprocessad mat ofta är mer ohälsosamma än andra.
För lite fullkorn och fibrer och för mycket bearbetat kött är med större säkerhet kopplat till en högre risk för tarmcancer.
Snart. Om några dagar är Rwandas Marburg-virusutbrott över. Då har det gått 42 dagar, eller två gånger inkubationstiden, sedan den senaste patienten skrevs ut från sjukhuset.
Totalt smittades 66 personer och 15 personer dog. Dödligheten i detta utbrott har varit 22,7 procent. Det är lågt, vid tidigare utbrott har det legat mellan 24 och 88 procent enligt WHO. Rwanda har hyllats för sina insatser, med testning, infektionsspårning och vård av symtomen på dengueinfektionen. Två patienter med multiorgansvikt som sövdes tillfrisknade, något som enligt WHO:s generaldirektör inte hade hänt tidigare i Afrika.
Det finns inga vacciner eller specifika behandlingar för Marburgvirus, men under utbrottet testades ett experimentellt vaccin. Vi vet inte ännu om det fungerar.
Amina Manzoor är vetenskapskommentator på hufvudstadsbladet. Hon är särskilt intresserad av vacciner, folkhälsa och pandemier och har även skrivit en bok om covid-pandemin. Hon har mottagit flera utmärkelser, bland annat IVA-priset för vetenskaplig excellens inom journalistik. I Vetenskapsrummet skriver hon om de stora händelserna inom forskning och vetenskap.
