Köpkraften och optimismen stiger bland svenska konsumenter – men hushållen spås förbli återhållsamma, enligt HUI Research, som ägs av branschorganisationen Svensk Handel.
– Man ska komma ihåg att bara för att Riksbanken sänker räntan en dag behöver det inte betyda att köpkraften omedelbart förbättras mycket redan nästa dag, säger Lindquist.
Enligt HUI pekar detaljhandeln mot en svag uppgång. Återhämtningen sker gradvis och förväntas ta fart under andra halvan av 2025.
Under året har det högre kostnadsläget inom detaljhandeln haft olika effekter. De branscher som har gått sämst är sällanköpsvaruhandeln – till exempel inom hemelektronik, möbler och inredning. Bakgrunden är att hushållen har fått omprioritera sin konsumtion.
– Det är lättare att skjuta upp köpet av en soffa eller tv-apparat när ekonomin varit väldigt ansträngd, säger Lindquist.
Men i takt med att köpkraften ökar spås en uppgång nästa år. Enligt HUI förväntas hela konsumentvaruhandeln växa med 4,5 procent 2025 – efter nästan tre tuffa år.
I handeln med ett brett sortiment – där lågprisaktörerna finns – har läget varit annorlunda. Och det kommer att hålla i takt med att konsumenterna blir mer prismedvetna.
– Låga priser har gått väldigt starkt framåt och har varit på en otrolig marsch framåt, säger Lindquist.
Även kosmetika och skönhet har gått bra. Det är en så kallad “läppstiftseffekt” – att många konsumenter försöker unna sig lite småskalig vardagslyx när ekonomin är ansträngd.
Den dagliga dagligvaruhandeln har utvecklats starkare än sällanköpsvaruhandeln de senaste åren. Under 2025 och 2026 beräknas prisökningarna stabiliseras kring 1 procent – försäljningstillväxten beräknas främst komma från ökade försäljningsvolymer snarare än inflation.
Men försiktigheten bland hushållen kommer sannolikt att dröja kvar – trots ett ljusare ekonomiskt läge. Mer pengar i plånboken kan snarare resultera i buffertbesparingar, för att klara av oväntade utgifter. Återhållsamhet och prismedvetenhet kommer sannolikt att vara ledord framöver, förutspår HUI.
– Jag tror fortfarande att spenderingsviljan kan vara ganska låg och prismedvetenheten kommer att vara väldigt central framöver, säger Lindquist.
