”Att återuppliva andan av samarbete och samförstånd är nu det viktigaste.” – hufvudstadsbladet

Som nyvald president i USA för andra gången är Donald Trump beredd att riva upp landets internationella relationer mitt i en kritisk period. För att navigera i denna farliga och osäkra tid måste vi alla reflektera över var vi står, vad vi har uppnått och inte minst hur vi ska ta oss igenom de utmaningar som ligger framför oss.

De senaste 80 åren har varit de fredligaste i historien. Stora framsteg har tagits för att uppnå jämställdhet, vilket enligt World Economic Forum har lyckats med 68,5 procent över hela världen.

Läs- och skrivförmågan bland vuxna är 87 procent. 1950 var det 36 procent. Den förväntade livslängden i världen är idag 73 år. Vid sekelskiftet var det 66. Masssvält är inte längre lika vanligt.

Mänskligheten har alla nödvändiga verktyg för att upprätthålla och påskynda framsteg. Dagens kunskap och teknik räcker för att möta några av de största utmaningarna; från fattigdom och livsmedelsbrist till klimatförändringar och befolkningsexplosion.

Det borde därför vara en tid av optimism som vi lever i.

Den oberoende tidskriften Bulletin of the Atomic Scientists grundades av atomfysiker som Albert Einstein och Robert Oppenheimer och övervakar hot mot mänskligheten. Trots alla framsteg har den ställt domedagsklockan på 90 sekunder till midnatt, vilket betyder att mänskligheten är närmare utrotning än någonsin tidigare. Det är inte svårt att förstå varför.

Det är ingen slump att demokratin har vunnit mark under denna långa period av relativ global fred och stabilitet. Globala samarbetsprojekt har blivit normen och fler människor än någonsin tidigare har upprätthållit mänskliga rättigheter.

Men det som händer nu är en urholkning av demokratin och det internationella samarbetet. Krig och konflikter sprider sig och påverkar försvarslösa civila vars angripare blir ostraffade.

Hur information konsumeras i den digitala tidsåldern bidrar till problemen. Sociala medieplattformar ger enorma möjligheter till kontakt, utbildning och rådgivning, men har samtidigt påverkat människors förmåga att skilja sanning från lögn och fakta från fiktion. Digitaliseringen har splittrat verklighetsuppfattningar som människor tidigare delat och som är nödvändiga för att lösa problem och bevara demokratin.

Artificiell intelligens, AI, har en enorm potential att gynna mänskligheten, men för att kunna använda tekniken till fullo och undvika den stora potentialen för missbruk måste man fokusera på etisk styrning, digital kunskap och globalt samarbete.

När vi nu verkar står inför en period av oordning och omvälvningar, det sker samtidigt som klimatförändringarna. Varje år blir varmare än det förra och planeten är farligt nära att kollapsa från Antarktis till Amazonas och av havsströmmar i Atlanten.

Förra månaden hölls en Nobeldebatt i Sydney, Australien, där forskare diskuterade existentiella hot, planetens tillstånd, mänskligheten och framtida generationer.

Samarbete har alltid varit mänsklighetens superkraft. Det första steget i att återuppbygga en global kultur är en faktabaserad förståelse av verkligheten och tillit till institutioner.

Det kräver ett starkt stöd för forskning, vetenskapliga institutioner, professionell journalistik och öppet beslutsfattande. Tro på kunskap och information kan motverka störtfloden av desinformation och skapa en kunskapsbas över nationella och kulturella gränser.

Att kunna slåss desinformation och att bygga en gemensam faktabaserad förståelse av verkligheten, är avgörande för förbättrat globalt beslutsfattande och samarbete. Utbildningssystemen måste uppgraderas och moderniseras för att kunna utbilda sig till tankesätt som lyfter fram nyfikenhet, kreativitet och framför allt kritiskt tänkande.

Vi behöver globala beslutssystem, gemensamma nätverk för problemlösning och hållbara ekonomiska modeller för gemensamma långsiktiga mål.

De senaste hundra åren har starka demokratier varit ledande i det globala utvecklingsarbetet. Nu måste de ta samma roll i att bygga en global samarbetskultur. Djup ojämlikhet världen har skapat ett bördigt klimat för antidemokratiska krafter.

Medborgarrådgivningsgrupper eller engagemang av slumpmässigt utvalda personer i beslutsfattandet kan bidra till en nödvändig förnyelse av demokratins former och hjälpa samhällen att hantera politiskt känsliga frågor.

Sådana initiativ kan ge ny energi till internationella institutioner som FN, särskilt säkerhetsrådet, samt Internationella brottmålsdomstolen, som behöver vitaliseras genom konstruktivt engagemang och internationella överenskommelser. För att fungera som fredsbevarande och upprätthålla global rättvisa måste institutionerna bli både effektivare och mer opartiska.

De utmaningar mänskligheten står inför är ovanliga, men inte omöjliga.

Historien har visat att framsteg görs när mänskligheten förenas kring gemensamma värderingar och mål.

Det var vad som hände för 80 år sedan och ledde till globala institutioner som bidrog till en era av relativ fred och stabilitet. Att återuppliva andan av samarbete och förståelse är just nu det viktigaste.

Översättning Karen Söderberg

Projektsyndikat

FÖRfattarna

Tawakkol Karmanjournalist och aktivist för mänskliga rättigheter i Jemen, blev 2011 den första kvinnan från arabvärlden att få Nobels fredspris

Saul Perlmutter, fick Nobelpriset i fysik 2011 och är professor vid University of California i Berkeley

Brian Schmidtastronom och astrofysiker vid Australian National University och fick 2011 års Nobelpris i fysik

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.