Tanken var att både Israel och Hizbollah skulle hålla sig utanför södra Libanon – men den 18 år gamla fredsuppgörelsen har aldrig uppfyllts.
Inför vapenvilan 2024 har avtalet dammats av. Har den större chans att överleva idag?
Italienare, irländare och österrikare har skadats under de senaste veckorna av beskjutning mellan Israel och Hizbollah, vilket väckt upprördhet i respektive länder.
Öppna bilden i helskärmsläge Bild: Leo Correa
Annons
Det handlar om FN-styrkor – runt 11 000 till antalet – som placerades där efter det senaste kriget 2006, med ett formellt mandat att upprätthålla fred i en avgränsad buffertzon mellan Israel och Libanon.
När de internationella styrkorna har omringats av det nya och rasande kriget har FN:s resolution 1701 tas upp för vidare diskussion.
Annons
Hängde på avväpning
Resolutionen är ett av mycket få tillfällen då säkerhetsrådet har enats i en Mellanösternfråga. Det avslutade kriget mellan Israel och Hizbollah för 18 år sedan. Då som nu hade Israel invaderat Libanon som svar på attacker från Hizbollah.
Efter 34 dagars krig enades FN:s säkerhetsråd om en lösning som skulle dra en gräns mellan Israel och Libanon och hålla isär de stridande parterna.
Israel skulle lämna Libanon helt. Hizbollah, redan en växande maktfaktor, skulle avväpnas och dämpas.
En flera mil bred buffertzon upprättades i södra Libanon. Tanken var att en förstärkt FN-närvaro skulle inneha positionerna där vid sidan av Libanons uttömda reguljära armé.
Inte uppfyllt
Under de 18 år som har gått har det varit en dåligt bevarad hemlighet att det inte gjorde det. Hizbollah hade en fortsatt närvaro där och har då och då utfört raketattacker mot Israel, med anklagelser om israeliska gränsöverträdelser.
När kriget i Gaza bröt ut inledde Hizbollah en mer intensiv beskjutning av Israel från norr. Israel svarade med kraftfulla attacker och inledde i oktober en fullfjädrad markinvasion.
Annons
Israeliska styrkor gick in i buffertzonen, satte upp poster bredvid FN-baser och uppmanade de internationella soldaterna att lämna, vilket fick Unifil att slå larm om en “extremt farlig utveckling”.
Annons
Den libanesiska armén, under en förlamad regering som måste hantera Hizbollah, har stått åt sidan.
“Ingen gjorde något”
– Resolution 1701 avslutade kriget 2006, men vi måste vara ärliga och inse att ingen gjorde något för att få det att hända, sa USA:s sändebud Amos Hochstein för en månad sedan.
Under veckorna sedan har medlare drivit på och efterlyst förnyade löften och starkare garantier som kan få den sällsynta affären att räknas.
Fakta: Stoppade det senaste kriget
I augusti 2006 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1701 som syftar till att avsluta kriget mellan Israel och den libanesiska shia-rörelsen Hizbollah.
Israel drog sig tillbaka efter en 34 dagar lång invasion av sitt grannland. Den hade lanserats efter att Hizbollah iscensatt en raketattack som en avledning för en attack nära gränsen, där flera israeliska soldater dödades och andra kidnappades.
Resolutionen bekräftade den “blå linjen” mellan Israel och Libanon som har kommit att utgöra en de facto gräns mellan länderna. Norr om linjen etablerades en säkerhetszon som sträcker sig några mil in i Libanon upp till Litanifloden. Det beslutades att endast FN:s fredsbevarande styrkor (UNIFIL) och styrkor från den libanesiska reguljära armén skulle tillåtas där.
Israel fick order om att dra tillbaka alla styrkor söder om linjen. Dessutom ställdes krav på att alla milisgrupper i Libanon skulle avväpnas så att den libanesiska staten skulle vara den enda väpnade styrkan i landet, vilket inte har skett.
