I dag får inte hemliga tvångsmedel användas mot barn under 15 år. Men i takt med att allt yngre barn rekryteras av de kriminella gängen har detta blivit ett problem för polisen som till exempel inte får komma åt minderårigas mobiltelefoner.
Enligt regeringen måste lagen anpassas till en ny verklighet och nu presenterar utredaren Gunnel Lindberg sina förslag.
Hon föreslår att hemliga tvångsmedel ska få användas mot barn under 15 år i vissa fall.
Polisen ska få använda bland annat hemlig avlyssning, hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning mot barn om de är misstänkta för brott med minst fyra års fängelse, eller vissa terrorbrott. Hemligt rumslyssning, buggning, måste användas för brott med ett straff på minst fem år.
Förebyggande tvångsmedel ska även användas mot barn i vissa fall, enligt utredaren. Det är en lag som kom så sent som i höstas och som ger polisen rätt att avlyssna kriminella miljöer redan innan ett brott har skett. Detta ska även användas mot barn för brott med ett straff på minst fem år.
Gunnel Lindberg föreslår också att unga under 18 år ska kunna sitta häktade under en längre tid. För bara tre år sedan sattes gränsen för hur länge barn får sitta i förvar till tre månader. Den föreslås nu utökas till fem månader.
Redan idag sitter dock många unga, främst de som begått grova brott, häktade i betydligt längre tid än tre månader. Gränsen får överskridas om det finns särskilda skäl.
Ett annat förslag är att möjligheten att använda husrannsakan och kroppsvisitation mot barn under 15 år ska utökas. I dag kan barn kroppsvisiteras endast om det finns särskilda skäl, vilket har jämställts med brott med minst ett års fängelse på straffskalan.
Dessutom ska biometriska uppgifter, såsom DNA-prov, fingeravtryck och röstprov, tas från barn som är skäligen misstänkta för brott för att kunna föras in i polisens biometriska register.
