Black Friday har blivit en vecka och julen börjar i november. Jag längtar efter ett år av helt vanliga vardagar, där absolut ingenting ska firas.
Det här är en kulturell artikel.Analys och värderingar är skribentens egna.
Sara Berg är anställd på kulturredaktionen.
“Det är Black Friday på fredag”, sa en kollega förra veckan och jag har inte hört någon gissa mer korrekt än så i år. Personligen trodde jag att det var Black Friday varje dag under hela november.
Årets största readag i USA var ursprungligen en klämdag efter Thanksgiving. Tillsammans med efterföljande Cyber Monday markerar det nu starten på julhandeln.
I Sverige är traditionen är ungefär ett decennium gammal, men som kompensation för att man kommit för sent till konsumtionsbalen har dagen snabbt utökats till först en helg, sedan en vecka och numera har många butiker rea i en hel månad.
Det är alltså inte jag som är förvirrad av tiden; hela samhället har förvandlats till irl-versionen av Solvej Balles romanserie “Om beräkning av omfattning”. Där tvingas en grupp människor att återuppleva den 18 november dag ut och dag in och det är precis så det känns att leva i nuet.
Annons
Annons
Det fanns en tid då folk var upprörda över att semlorna började säljas före jul, istället för några dagar före fastlagd. Jag fick precis reda på att de redan finns på Coop. Det är november.
Men det här handlar om egentligen inte om vare sig fredagsshoppingen eller semlor, utan om ett mer generellt fenomen: Allt har blivit tillgängligt hela tiden. Det finns knappt något kvar att se fram emot, för varenda helgdag – om man kan kalla Black Friday en sådan – sträcks ut lite mer för varje år.
Förra månaden skrev Maria G Francke här på kultursidan om novent, detta livsstilsbloggfenomen som syftar till att fira advent redan i november. Hon använde ord som “djävulens uppfinning”:
“Varje år känner jag att julen sprider sig mer och mer, tar upp mer och mer av året. Det kan förstås vara inbillning, men jag är ändå ganska säker på att år 2024 blir första gången jag ser skum tomtar på Ica redan i september.”
Annons
Och det är det inte bara Jesu födelsedag sträcks ut – nu verkar det ha blivit ganska normalt att fira sin egen födelsedag en hel vecka. “Födelsedagsveckan” börjar sju dagar före själva dagen som en slags social och rolig uppbyggnad där man träffar vänner eller unnar sig något. Som inredningsbloggaren Johanna Bradford skrev förra året: “Varje dag kommer jag att göra något litet eller stort för mig själv. Från mig till mig.”
Annons
Det låter som mysig egenvård men vad gör det med oss när ingenting längre får vara en halvtrist tisdag? När varje grå novemberdag kan köpas lite roligare? Försök att reglera barnens skärmtid när ens de vuxna inte orkar ha tråkigt.
Jag längtar efter ett år av helt vanliga vardagar, där absolut ingenting ska firas. Där inte alla känslor måste dövas eller förstärkas med konsumtion. Ett år där julen börjar vid jul, Black Friday är en fredag och inga semlor äts före februari. Jag längtar efter att faktiskt få lång.
Följ vår kulturbevakning – gå in under “Mitt konto” och “Aviseringsinställningar” i appen och aktivera pushnotiserna för kultur!