Black Friday är årets största shoppingdag och varar nu i minst en vecka och många startar den 25 november. Rean under Black Week brukar ligga på runt 20 procent i snitt, men kryddas även med större nedskärningar för att locka till sig strömmar av kunder.
För den som lider av tvångsmässigt köpbeteende riskerar Black Friday att sluta med baksmälla, säger Patrik Wincent. Han är beroendeterapeut och tidigare programledare för TV3:s Lyxfällan och driver hjälpsajten shoppingakuten.se för shoppingmissbrukare.
– Black Friday triggar personer med låg impulskontroll som är ute efter snabba dopaminkickar. Erbjudandena blir en frestelse för svåra att motstå. Det finns de som går för långt, som struntar i att de faktiskt inte har råd eller ens behöver varan, utan köper bara för att det är fynd, säger Patrik Wincent.
Han beskriver de fyra faserna av shoppingberoende som börjar med spänning vid blotta tanken på shopping. Det följs av ett starkt behov av att gå vidare och uppleva rushen i köpögonblicket. Sedan kommer en känsla av lättnad, som snart ersätts av slutfasen, som ofta är skuldkänslor
För många kan Black Week vara ett bra tillfälle att köpa saker som man tänkt köpa till rabatt, men för shopaholics innebär det en stor risk för överköp, i värsta fall med pengar man inte har.
– Hela e-handelssystemet är gjort för dopaminrusningar. Du har tillgång till ett köpcentrum dygnet runt och kan enkelt dölja ditt missbruk. Efter den härliga rusningen som varar kanske några minuter när du köpt något eller hämtat ut ditt paket kommer tomheten som ofta gör att du vill handla igen för att få rusningen igen.
Nätbutikerna använder alla medel för att fånga vår uppmärksamhet och bombardera oss med överraskande blixtar, bilder och färger för att tillfredsställa vårt dopaminbehov och ge en känsla av välbefinnande. Vissa sajter, som Alibaba, Wish och Aliexpress, har till och med rouletteliknande funktioner.
– Det känns som att man är på ett casino. När du kommer in på sidan snurrar den och du måste trycka på en stoppknapp där det kanske står “Nu får du 50 procent extra rabatt”. Du känner dig utvald och speciell och tycker att det är dags att ta hand nu. Även om man har en budget så skruvar man på det och tänker att om jag får 50 procent extra rabatt så kan jag köpa dubbelt så mycket för samma summa, säger Patrik Wincent.
Nätbutikerna använder alla knep för att få kunder att handla – oavsett behov.
– I USA pratar man om fenomenet “band-wagoon-effekt” när butiker använder den mänskliga viljan att göra som alla andra i reklam. De försöker övertyga dig om att du är den enda som inte har köpt föremålet, att du saknar något som resten av befolkningen har, med texter som “nu köpt över en miljon exemplar”.
Shoppingberoende eller oniomani på latin har många namn, som shoppingberoende, shoppingberoende eller okontrollerat köpbeteende. Det handlar om ett tvångsmässigt beteende att inte kunna stå emot impulsen att handla, vilket leder till överdriven och onödig konsumtion, vilket i sin tur orsakar både psykiska, sociala och ekonomiska problem. I USA, Tyskland och Danmark uppskattar man att cirka sex procent av befolkningen är shopaholics.
– Shoppingberoende beskrivs tyvärr ofta i skämtsamma termer. “Tja, är du en shopaholic?” Att du är lite löjlig, materialistisk och egotrippad. Jag tror att problemet kan förvärras genom att inte ta det på lika stort allvar som andra missbruk, säger Patrik Wincent.
Shoppingberoende går ofta hand i hand med andra psykiska sjukdomar som depression, social fobi, hamstringssyndrom, ätstörningar, spelberoende och alkohol- och drogberoende. Det används också ofta som ett sätt att bekämpa depression och ångest. Patrik Wincent tror och hoppas att det bara är en tidsfråga innan shoppingberoende blir sin egen diagnos:
– Många tror att det bara är att ta sig samman och bestämma sig för att inte handla mer. Men tyvärr är det inte så enkelt. Jag hade en klient som önskade att hon hade varit alkoholist för då skulle folk ta problemet på allvar, och dessutom direkt veta vad de skulle göra.
Hur undviker man att Black Friday blir en baksmälla?
– Det är viktigt att ifrågasätta varje köp. Vissa köper bara för erbjudandet och har absolut inga planer på att använda varan. “Vill jag använda den, hur ska jag använda den och när ska jag använda den?” Om du inte vet svaret på de frågorna, men det som lockade dig var att det stod 60 procent rabatt, då ska du avstå, säger Patrik Wincent.
Shopaholics föredrar att handla ensamma och gömma sina nya inköp för att undvika att bli ifrågasatta och generade. Ett sätt att begränsa köpen är att aldrig handla ensam.
– Du kan ta hjälp av en vän som kan verklighetskontrollera dig inför varje köp, att du verkligen behöver varan. Du kan också sätta en budget i förväg som, oavsett vad som händer, inte får överskridas.
Patrik Wincent tror att samhället skulle kunna hindra många från att förköpa genom att reglera marknaden för snabblån och smslån.
– Jag tycker att det är fruktansvärt att regeringen tillåter företag att faktiskt låna ut pengar utan säkerhet. Det är både sjukt och orimligt att personer med låg impulskontroll bara kan trycka på en knapp och få hur mycket pengar som helst. Idag är det väldigt enkelt att få smslån, alltid med grovt höga räntor, säger Patrik Wincent.
Fakta.Tecken på shoppingberoende och shoppingberoende
Tänker alltid på saker som du planerar att köpa.
Oförmåga att sluta agera tvångsmässigt.
Upplever en euforisk rusning efter att ha köpt något.
Ångrar eller känner skuld för saker du köpt.
Har ekonomiska problem och har svårt att betala för inköp.
Lögner om saker du köpt eller döljer dina köp.
Skaffa nya kreditkort utan att betala av gamla kreditskulder.
Att köpa saker du inte behöver.
Agerar när du är stressad, ledsen och har ångest.
