Under 1,5 barn per kvinna – födelsetalen i Sverige har aldrig tidigare varit så låg som förra året.
År 2022 föddes 51 barn i Borgholms kommun på Öland – vilket var det lägsta antalet på över 50 år. Därför beslutade kommunen att ge ett presentkort på 2 500 kronor – motsvarande två barnbidrag – till alla nyblivna föräldrar året därpå.
Presentkortet skulle locka fler barnfamiljer att bosätta sig i kommunen, men framförallt marknadsföra kommunen som barnvänlig.
– Det är en liten pusselbit i det stora hela att göra oss mer attraktiva för barnfamiljer, säger kommunstyrelsens ordförande Ilko Corkovic (S).
Beslutet klubbades, men redan innan det trädde i kraft den 1 januari 2024 hade oppositionsrådet Carl Malgerud (M) överklagat.
Tio månader och 46 barn senare Förvaltningsrätten i Växjö upphävde beslutet, vilket P4 Kalmar tidigare rapporterat.
Sedan dess har inga fler presentkort delats ut i Borgholms kommun.
– Inget barn har fötts sedan domen, det är som att en förbannelse råder, säger Ilko Corkovic.
Även om det föds fler barn i år – vilket Ilko Corkovic hoppas – kommer inga fler presentkort att delas ut och kommunen har inte heller budgeterat för det kommande året.
Trots det har kommunen överklagat beslutet.
– För framtida ansökan är det bra att veta, säger Ilko Corkovic.
Förvaltningsrätten bedömde att presentkortet strider mot kommunallagen, eftersom kommunen inte får ge stöd eller ersättning till enskilda.
– Det är en grundläggande demokratisk rättighet i vårt samhälle att staten ska behandla medborgarna lika och det gäller även kommunerna, säger Jon Nyhlén, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Men det finns kommuner som hade liknande system. I Norsjö fick nyblivna föräldrar ett presentkort på 5 000 kr 2015 och 2016. 2013 införde Ödeshög en “bebispengar” på 10 000 kr per barn. 2017-2019 var beloppet 5 000 kronor. Totalt ansökte 297 personer om babypengar, vilket motsvarar över två miljoner kronor.
För att ett kommunalt beslut ska kunna prövas krävs att någon överklagar det. Det är därför inte ovanligt att kommuner fattar beslut som i själva verket inte är lagliga, säger Jon Nyhlén.
– Att flera andra kommuner har gjort det tidigare betyder inte att det är tillåtet.
– Det som i grunden är intressant med den här typen av frågor är vad kommunen kan och inte kan göra. Även för kommunen kan det vara komplext att veta och förstå var gränserna går, säger han.
I Arvika låg ett liknande förslag på bordet i år, men på grund av den pågående processen i Borgholm har kommunen avvaktat, säger kommunstyrelsens ordförande Peter Söderholm (S).
– Nu blev det klart att det inte var lagligt. Sedan blev det en icke-fråga även här, säger han.
Sverige sticker inte ut med sina lågor födelsetal men är i sällskap med exempelvis Norge, Island och Finland. År 2022 gav 58 kommuner i Finland “bebispengar” till nyblivna föräldrar, enligt en undersökning från Kommunförbundet. Bebispengar var vanligast i kommuner med liten befolkning, och snittbeloppet var 500 euro, idag runt 5 800 kronor.
Nu diskuteras frågan om barnpengar på nationell nivå. I en utredning som den finska regeringen låtit göra föreslås 20 åtgärder för att öka antalet förlossningar – till exempel 30 000 euro för förstagångsföderskor under 30 år.
– Det är en signal om att Finland är ett bra land att föda i, där föräldrarna mår bra och där unga stöttas så att de vågar skaffa barn tidigt om de vill, säger regeringens utredare Anna Rotkirch.
Fakta.Antal födda barn i Borgholms kommun/år
2019: 67
2020: 76
2021: 73
2022: 51
2023: 51
Källa: SCB
– Jag understryker att det inte finns a det regeringen kan göra, det är en stor fråga som berör större delen av mänskligheten, säger hon.
Nu ska de 20 förslagen omarbetas i en arbetsgrupp innan de slutligen läggs på regeringens bord. Hon tror inte att barnbidraget kommer att införas – men menar att diskussionen är minst lika viktig.
– Finns det tidigare resultat på att det fungerar? Nej. Tror jag att vi är i en mycket drastisk situation som betyder att vi bör tänka om och försöka allt möjligt? Ja.
Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet är skeptisk till ekonomiska incitament av den här typen.
– Det går inte, säger han.
Även om en barnbidrag inte ökar barnafödandet, kan det fungera i marknadsföringssyfte.
– Det kan visa en positiv, barnvänlig bild i jämförelse med andra kommuner och marknadsföra kommunen som barnvänlig. Det går inte att göra någon analys av förändringar i antalet barn som föds under singelår i små kommuner som Borgholm, det är så mycket slumpmässig variation.
Läs mer:
Kommunerna som växer och krymper – och så är det med dig
Forskare: Två barn är den magiska gränsen
Fakta i saken: Varför föds så få barn?