Nystartade bostäder sjönk i oktober jämfört med föregående månad.
Och antalet nystartade bostadsbyggen har planat ut till cirka 25 000 per år – långt under den beräknade byggefterfrågan.
Nystartade bostäder sjönk i oktober jämfört med föregående månad.
Foto: LEIF R JANSSON / TT NYHETSBYRÅ
Antalet byggstarter för bostäder sjönk 1,3 procent i oktober jämfört med september, enligt Byggstartsindikatorn från Citymark Analysis/Byggfakta. Och totalt sett, om man även räknar in byggnation utanför bostadssektorn, flyttade byggstartindikatorn sig i sidled mellan månaderna.
– Indikatorn signalerar att årstakten för antalet påbörjade bostäder har planat ut runt 25 000, en bit under de officiella siffrorna, säger Tor Borg, analyschef på Stadsmärkesanalys/Byggfakta.
Draghjälpen upphör
Stora industrisatsningar och en del offentliga satsningar på skola och sjukvård har hållit igång byggandet de senaste åren, enligt Borg. Men den här dragningen är på väg att ta slut.
– Om man tittar på vad som är på gång så ser det inte ut som att uppgången kommer att fortsätta, snarare handlar det om att plana ut på nuvarande nivå eller något lägre, säger Borg.
Nedgången i bostadsbyggandet slog till med full kraft 2023 – efter två år präglade av inflation och kraftiga räntehöjningar, som dämpade efterfrågan.
Förra året beräknade Bostadsverket behovet av nya bostäder till 67 000 per år. Men den siffran sänks i nästa kalkyl, som ska vara klar runt årsskiftet, enligt Bengt J Eriksson, bostadsmarknadsanalytiker på Bostadsverket.
Minskningen är kopplad till en stor minskning av prognosen för befolkningstillväxten från Statistiska centralbyrån (SCB).
Behöver inte bygga så mycket
I början av december kommer även SCB-statistik över antalet vakanta bostäder runt om i landet att finnas tillgänglig, en faktor som också påverkar byggbehovet.
– Om det fanns många lediga bostäder skulle man inte behöva bygga lika mycket, säger Eriksson.
Både Borg och Eriksson räknar med att bostadsbyggandet kan få ett lyft från dagens nivåer om räntorna fortsätter att sänkas och reallönerna återhämtar sig.
Det skulle också kunna bli en positiv effekt på efterfrågan och betalningsförmågan om utredningsförslaget om höjda bolånetak och mjukare amorteringskrav genomförs, enligt Eriksson.
– Kan folk betala lite mer kan det också byggas lite mer.
