2024 var året då Northvolt skulle gå på börsen som den nya gröna batterisuccén, med massiv produktion i spjutspetsfabriken i Skellefteå och ett expansivt industriimperium på flera kontinenter.
Så var inte fallet.
Istället har allt blivit fel. Bolagets ledning missbedömde dödligt hur svårt det skulle vara att få igång verksamheten. Försäljningen uteblev och det storslagna ekonomiska upplägget – riggat för snabb framgång – bildade en snara runt halsen på Northvolt och grundaren Peter Carlsson.
Han återhämtade sig aldrig ut ur chokehållet. Trots massbesked, nödbromsexpansionsplaner och febriga förhandlingar med finansiärer stod han och företaget inför ett vägskäl.
Konkurs eller rekonstruktion.
Nu ansöker en hårt skadad batteritillverkare om företagsrekonstruktion i en domstol i Texas. På en presskonferens på fredagen försökte Peter Carlsson, påtagligt skakad, förklara varför han samtidigt hoppar av som vd.
Det är lätt att se det stora misslyckandet.
Northvolts ledning har marknadsfört sitt projekt med närmast messianska påståenden. De har tagit enorma risker och gett fantastiska löften. De mångmiljardbelopp som de tagit in i bolaget – mycket från svenska pensionssparare – löper nu stor risk att gå upp i rök.
Även om företaget överlever kanske många leverantörer i norra Sverige inte.
Det är möjligt samtidigt se möjligheterna.
En rekonstruerad Northvolt hamnar i gott sällskap i svensk industrihistoria. Många stora framgångar har rekonstruerats åtminstone en gång. Sandvik och Atlas Copco, för att nämna två exempel.
Samtidigt har Northvolt haft ett problem som blivit särskilt oroande i den svenska verksamheten: en alltför tung ryggsäck av investeringskostnader, betald med kommersiella lån.
Resten av världen ger sina batteritillverkare stora statliga subventioner. Det gäller inte minst Kina men även andra västländer. Inte Sverige. Summorna av skattepengar som investeras i Northvolts verksamhet i Västerås och Skellefteå är försumbara. Detta har skapat ett långsiktigt konkurrensproblem för företaget.
Men en lyckad företagsrekonstruktion syftar just till att bli av med lån. Och konsekvensen är alltid att befintliga ägare förlorar stora belopp.
I praktiken kan resultatet bli att banker och utländska ägare – främst Volkswagen och Goldman Sachs – får stå för det mångmiljardstöd till Northvolt som svenska skattebetalare har sluppit undan. Kanske krävs en sanering i domstolen i Texas för att ett svenskt företag ska ha en ärlig chans på den globala marknaden.
Vi är fortfarande inte där än. Återuppbyggnadsprocessen är osäker. Den tillfälliga finansieringen som sägs finnas tillgänglig ser inte helt glasklar ut. Och schemat är tight.
Dessutom kräver det fortfarande att ägarna går in med engagemang och pengar i slutet av processen. Konkurs fortsätter att vara en risk.
Och även om Northvolt lyckas bygga om, gör det inte att alla problem försvinner. Det är illavarslande att företaget – trots stora ansträngningar sedan sommaren – fortfarande inte är i närheten av sina produktionsmål. Risker kring företagets tillverkningskapacitet, försäljning och batteriteknik kommer att kvarstå.
Det är en smal vägen till överlevnad och framgång som ligger framför den svenska batteriindustrin.
Men med en omstartad, mer ödmjuk Northvolt finns den fortfarande kvar.
2024 var året då Northvolt skulle gå på börsen som den nya gröna batterisuccén, med massiv produktion i spjutspetsfabriken i Skellefteå och ett expansivt industriimperium på flera kontinenter.
Så var inte fallet.
Istället har allt blivit fel. Bolagets ledning missbedömde dödligt hur svårt det skulle vara att få igång verksamheten. Försäljningen uteblev och det storslagna ekonomiska upplägget – riggat för snabb framgång – bildade en snara runt halsen på Northvolt och grundaren Peter Carlsson.
Han återhämtade sig aldrig ut ur chokehållet. Trots massbesked, nödbromsexpansionsplaner och febriga förhandlingar med finansiärer stod han och företaget inför ett vägskäl.
Konkurs eller rekonstruktion.
Nu ansöker en hårt skadad batteritillverkare om företagsrekonstruktion i en domstol i Texas. På en presskonferens på fredagen försökte Peter Carlsson, påtagligt skakad, förklara varför han samtidigt hoppar av som vd.
Det är lätt att se det stora misslyckandet.
Northvolts ledning har marknadsfört sitt projekt med närmast messianska påståenden. De har tagit enorma risker och gett fantastiska löften. De mångmiljardbelopp som de tagit in i bolaget – mycket från svenska pensionssparare – löper nu stor risk att gå upp i rök.
Även om företaget överlever kanske många leverantörer i norra Sverige inte.
Det är möjligt samtidigt se möjligheterna.
En rekonstruerad Northvolt hamnar i gott sällskap i svensk industrihistoria. Många stora framgångar har rekonstruerats åtminstone en gång. Sandvik och Atlas Copco, för att nämna två exempel.
Samtidigt har Northvolt haft ett problem som blivit särskilt oroande i den svenska verksamheten: en alltför tung ryggsäck av investeringskostnader, betald med kommersiella lån.
Resten av världen ger sina batteritillverkare stora statliga subventioner. Det gäller inte minst Kina men även andra västländer. Inte Sverige. Summorna av skattepengar som investeras i Northvolts verksamhet i Västerås och Skellefteå är försumbara. Detta har skapat ett långsiktigt konkurrensproblem för företaget.
Men en lyckad företagsrekonstruktion syftar just till att bli av med lån. Och konsekvensen är alltid att befintliga ägare förlorar stora belopp.
I praktiken kan resultatet bli att banker och utländska ägare – främst Volkswagen och Goldman Sachs – får stå för det mångmiljardstöd till Northvolt som svenska skattebetalare har sluppit undan. Kanske krävs en sanering i domstolen i Texas för att ett svenskt företag ska ha en ärlig chans på den globala marknaden.
Vi är fortfarande inte där än. Återuppbyggnadsprocessen är osäker. Den tillfälliga finansieringen som sägs finnas tillgänglig ser inte helt glasklar ut. Och schemat är tight.
Dessutom kräver det fortfarande att ägarna går in med engagemang och pengar i slutet av processen. Konkurs fortsätter att vara en risk.
Och även om Northvolt lyckas bygga om, gör det inte att alla problem försvinner. Det är illavarslande att företaget – trots stora ansträngningar sedan sommaren – fortfarande inte är i närheten av sina produktionsmål. Risker kring företagets tillverkningskapacitet, försäljning och batteriteknik kommer att kvarstå.
Det är en smal vägen till överlevnad och framgång som ligger framför den svenska batteriindustrin.
Men med en omstartad, mer ödmjuk Northvolt finns den fortfarande kvar.
