Carl-Oskar Bohlin i intervju om språket och uppläxningarna

Carl-Oskar Bohlin sitter i en chesterfieldfåtölj i det marmorklädda mötesrummet Oden på Försvarsdepartementet. I entrén står en julgran dekorerad med pepparkaksfärgade Jasplan.

– Ibland händer det att jag skojar när jag går in i folks hus och säger “oannonserad beredskapskontroll” för att se hur de reagerar.

Och hur reagerar folk?

– De brukar skratta faktiskt. Jag har inget emot att diskutera hemberedskap var jag än är. Men det är inte så att jag brukar ta upp samtalsämnet, eftersom det privat hade uppfattats som kanske lite störande beteende.

Det har snart gått ett år sedan civilförsvarsministern klev upp på en scen på ett hotell i Sälen och höll ett tal som fick många att hicka:

– Många har sagt det före mig, men låt mig göra det med makten i ämbetet, mindre inslaget och med osminkad tydlighet. Det kan bli krig i Sverige.

Debatten lät inte vänta på sig. Kritikerna ansåg att han blev onödigt skrämd och nyhetsfunktion berättade om barn som tappade sömnen på grund av ministerns varning. Samtidigt menade andra att det som Carl-Oskar Bohlin sa faktiskt var en självklarhet.

Beväpning för att undvika krig

I dag tycker han att budskapet sakta men säkert har börjat sjunka in. Nyligen fick alla hushåll i landet den uppdaterade broschyren “Om krisen eller kriget kommer”, vilket skapade rubriker i stora internationella medier.

– Det har hänt mycket i Sverige det senaste året vad gäller perspektiv och insikt i det säkerhetspolitiska läget, säger Bohlin.

– Vi är på intet sätt i mål, men vi gör framsteg. Undersökningar visar att fler säger att de har egen hemutrustning för att klara sig under en längre tid.

Det finns inget mål för när civilförsvaret ska vara färdigt, eftersom hotbilden från “antagonisten” förändras hela tiden.

Klart är dock att regeringen gör den största satsningen på området i modern tid. Carl-Oskar Bohlins egen nyinrättade ministerpost skvallrar om det. År 2028 beräknas utgifterna uppgå till cirka 15 miljarder kronor per år.

Civilplikt har återinförts och under året har bland annat 300 personer utbildats inom räddningstjänsten. Inom några år hoppas han kunna höja siffran till 3 000.

– En av poängerna med att återuppbygga totalförsvaret är att bidra till Natos kollektiva avskräckning, och att se till att vi är så starka och motståndskraftiga att ingen kommer att tänka på att attackera oss. Vi förbereder oss för att undvika krig.

“Då är du en del av problemet”

Även om han enligt egen utsago aldrig brukar ta upp hemtjänsten verkar det inte vara några större problem med att styra samtalet dit. “Väldigt många” han träffat under året vill berätta om hur de förberedde sig hemma för kris eller krig.

– De vill få en “okej”-stämpel på om de har gjort rätt eller fel.

Har man förtjänat det får man också en “okej stämpel”, enligt Carl-Oskar Bohlin. Men “COB”, som han ibland kallas av de anställda, tvekar inte heller att ta fram pennan när han känner att det behövs. Ett beteende som ledde till rubriker under året.

“Jag vill inte höra om en enda bilist som har gett sig i kast med det här efter att ha bytt till sommardäck.” skrek ministern åt X när hundratals bilister satt fast på E4:an efter en snöstorm i april.

Ett annat exempel ägde rum i slutet av november då chefen för Göteborgs stadsteater gjorde ett kärnkraftskritiskt inlägg på samma plattform.

“Kärnkraftens driftsäkerhet är en myt”Björn Sandmark skrev som en kommentar till en artikel om att en av reaktorerna vid Forsmarks kärnkraftverk stängs av.

https://x.com/CarlOskar/status/1860754278962418077

“Håll dig till teatern, du har uppenbarligen ingen aning om vad du pratar om”var svaret från Bohlin.

Ser du det som ditt jobb att utbilda människor?

– Nej, men jag ser det som min uppgift att bidra till en saklig och korrekt diskussion. Vilket jag lyckades med, då dessa två inlägg blev virala. Jag fick ut meddelandet, som egentligen bara var en redogörelse för fakta i fallet.

I exemplet med bilisterna reagerade några att du hade en nedlåtande ton. Känner du igen dig i den beskrivningen?

– Inte generellt. Men ibland måste du vända den åt det spetsiga hållet för att nå igenom. Det är ingen idé att säga “tänk nu på sommardäcken”, om du står i skogen och ingen hör dig säga det.

Han står fast vid sin uppmaning.

– Om du är ute och kör bil i vinterförhållanden med sommardäck, då har du ingen rätt att bli kränkt. Då är du en del av problemet.

Bohlin återvänder till teaterchefen, som berättade för husläkaren att han tog ministerstöveln med ro.

– Den som tog det bäst av alla var teaterchefen, medan alla andra blev kränkta å hans vägnar. Jag skulle älska att ta en kaffe med honom, han är en banbrytare. Förutom att han spred felaktigheter om kärnkraft är det irriterande.

Att leva “hyresfritt” i kritikernas huvuden

Den spetsiga formuleringen är inte det enda med hans närvaro i sociala medier som uppmärksammats. Carl-Oskar Bohlin gillar att skriva långt och använder gärna svåra ord. Förra året publicerade han en reseberättelse från Ukraina med över 18 200 tecken uppdelade på tre inlägg.

Flera har gjort sig lustiga över hans språk. hufvudstadsbladets kulturskribent Kristin Lundell skrev till exempel att ministern “talar som en levande sudoku”.

Var kommer ditt språk ifrån?

– Min grundförutsättning är att man bara kan ta den här typen av uppdrag som sig själv om man vill göra dem rättvisa. Om du försöker vara någon annan än dig själv blir du snabbt en pastisch eller en ihålig figur som inte uppfattas som verklig.

– Ja, jag skriver långt. Det kanske sticker ut. Men framför allt håller jag pennan själv. Jag kommer inte att tappa min egen penna.

Att en del är roade av hans sätt att skriva har inte undgått honom.

– I sociala medier finns det en högljudd grupp som försöker travestera detta. De verkar väldigt upptagna av den här frågan. Jag förhåller mig inte så mycket till det, men någonstans kanske dessa människor för sin egen skull borde ställa sig frågan “varför har den här mannen fått flytta in i mitt huvud hyresfritt?”

Lyssnar tre gånger snabbare

Även intaget av böcker går i rasande fart. Någon fiktion har han dock inte tid med. I stället plöjer ministern igenom arbetsrelaterad facklitteratur – och med ljudböcker kan han diska samtidigt.

– Jag försöker sätta mig ner och läsa, men tiden är ofta knapp för det. Jag använder läsappar och lyssnar med ungefär två till tre gånger den normala läshastigheten. Det innebär att du får upp till cirka 100-150 sidor per timme.

Intervjun närmar sig sitt slut. Det har gått tio minuter sedan pressekreteraren signalerade att det är dags att runda av, när Bohlin kommer med ett resonemang om att han kanske blev riksdagsman för tidigt i livet och därför aldrig avslutade sina juridikstudier.

Det verkar också vara något som andra har haft åsikter om.

– Det är klart att folk kan ha åsikter om det. Det måste givetvis vara upp till dem. Men det jag har lärt mig på juristutbildningen kan ingen ta ifrån mig. Jag har lärt mig det jag behövde lära mig på juristskolan.

Han beskriver sig själv som självlärd.

– Min största personliga tillgång är att jag är ganska självlärd. Det tror jag att man måste vara om man vill vara en bra beslutsfattare och politiker. Förmågan att lära mig nya saker på egen hand har alltid präglat mig.

Jag tycker att vi har passerat tiden nu.

– Det här var trevligt. Vi får se om det intrycket består när jag läser detta senare.