I årets julfilmer härskar den mest bisarra av kärleksgudar. En kvinna blir ihop med ett dumpat gammalt ex. En annan med en infantil sagokaraktär. En tredje med en misslyckad fixare i fula kläder. Och så fortsätter det. I en annan tid hade kanske de stackars julfilmskvinnorna lyckats fly alla dessa hemska relationer. Men tyvärr – 2024 kommer de kvinnliga karaktärerna på Netflix helt enkelt att “nöja sig”.
För ett par år sedan var den återkommande julfilmtropen “bortskämd storstadskvinna som behövde läras ut”. Hon straffades för att ha försummat familjen, arbetat för mycket eller helt enkelt hatat julen.
Men nu är vi tydligen det klar med det. 2024 anses det inte längre vara ett problem att julfilmskvinnan är från stan eller har ett jobb. Inte heller ses hon som bortskämd, tvärtom är hon ofta en blygsam grannetyp. Men hon har ett stort fel. Antingen är hon singel eller så är hon envis när det gäller att välja fel sorts man. En alltför stilig och framgångsrik rackare som fuskar och pratar för mycket i sin mobiltelefon. Mannen som verkligen inte är äktenskapsmaterial eller smälter in på en kalkonmiddag med familjen.
Min kollega Kristofer Ahlström beskrev nyligen den avklädda trenden för män i årets julfilmer. (För kvinnor gäller fortfarande den generiska korkskruvens lockiga och plastikkirurgiska look). Men det finns också en parallell trend när det gäller de manliga karaktärernas personlighet. Faktiskt inte helt olikt det som kännetecknar en välbärgad Labradoodle; snäll, svansviftande och lätttränad. Voilà, familjekillen som vill vara redo. Och till skillnad från det närliggande mjuka pojkidealet är jultomten mer eller mindre asexuell.
Trots alla avklädda män – i årets skörd av julfilmer är det verkligen inget förbjudet för barn. Atmosfären förblir lika skuren av sex som städreklam. Det handlar som sagt om att vara redo snarare än att gå och lägga sig.
I “The merry gentlemen” snickaren Luke går med och bildar en manlig strippagrupp. Inte för att han verkligen vill. Men eftersom hans kärleksintresse Ashley kräver det – är stripkonceptet nämligen det enda sättet för att rädda hennes föräldrars gamla krok. Inte heller i “Hot frosty”, med den rökiga handlingen “naken snögubbe som plötsligt kommer till liv”, är nakenheten inte speciellt het. Den muskulösa Jack springer runt bar överkropp men är lika pigg som en nyanländ ET Med sin nyfödda inställning till världen är Jack ett storögt barn i en vuxen mans kropp. Men eftersom han är så händig och hjälpsam accepterar vi julfilmsfrun Kathys perversa intresse.
Det kanske tydligaste exemplet på det nya idealet finns i “Meet you next Christmas”. Utan att den tjusiga Layla – eller vi – riktigt förstår varför hon plötsligt glömmer bort sitt spännande möte med en attraktiv främling så fort en snygg concierge-kille dyker upp. Teddy är dåligt klädd, har dåligt självförtroende och suger på sitt jobb. Men – han kan göra crème brûlée och dra upp en snacksmix ur fickan när Layla blir sugen. Han kan också ställa upp i en Chanel-butik och ställa upp på en påfrestande läppsynkroniseringstävling utan att grymta. En karaktär som i bästa fall skulle vara en halvanständig assistent till Bianca Ingrosso, men som här presenteras som ett rent kärleksintresse.
Det intressanta med den nya typen av mysiga julrelationer är att de alltid kräver lite övertalning. Ofta är det en vettig vän som pratar om varför jultomten i sin röda eller gröna tröja ska välja den asexuella labradoodlemannen – istället för att lyssna på hennes instinkter och skaffa den hon från början attraheras av.
Den kvinnliga huvudkaraktären måste liksom smälta in i dualiteten och sedan lockas in i rätt sorts dualitet. För vem mer ska vara med på kalkonmiddagen och höja nativiteten i Trumpland?
Läs fler krönikor och andra texter av Catia Hultquist
I årets julfilmer härskar den mest bisarra av kärleksgudar. En kvinna blir ihop med ett dumpat gammalt ex. En annan med en infantil sagokaraktär. En tredje med en misslyckad fixare i fula kläder. Och så fortsätter det. I en annan tid hade kanske de stackars julfilmskvinnorna lyckats fly alla dessa hemska relationer. Men tyvärr – 2024 kommer de kvinnliga karaktärerna på Netflix helt enkelt att “nöja sig”.
För ett par år sedan var den återkommande julfilmtropen “bortskämd storstadskvinna som behövde läras ut”. Hon straffades för att ha försummat familjen, arbetat för mycket eller helt enkelt hatat julen.
Men nu är vi tydligen det klar med det. 2024 anses det inte längre vara ett problem att julfilmskvinnan är från stan eller har ett jobb. Inte heller ses hon som bortskämd, tvärtom är hon ofta en blygsam grannetyp. Men hon har ett stort fel. Antingen är hon singel eller så är hon envis när det gäller att välja fel sorts man. En alltför stilig och framgångsrik rackare som fuskar och pratar för mycket i sin mobiltelefon. Mannen som verkligen inte är äktenskapsmaterial eller smälter in på en kalkonmiddag med familjen.
Min kollega Kristofer Ahlström beskrev nyligen den avklädda trenden för män i årets julfilmer. (För kvinnor gäller fortfarande den generiska korkskruvens lockiga och plastikkirurgiska look). Men det finns också en parallell trend när det gäller de manliga karaktärernas personlighet. Faktiskt inte helt olikt det som kännetecknar en välbärgad Labradoodle; snäll, svansviftande och lätttränad. Voilà, familjekillen som vill vara redo. Och till skillnad från det närliggande mjuka pojkidealet är jultomten mer eller mindre asexuell.
Trots alla avklädda män – i årets skörd av julfilmer är det verkligen inget förbjudet för barn. Atmosfären förblir lika skuren av sex som städreklam. Det handlar som sagt om att vara redo snarare än att gå och lägga sig.
I “The merry gentlemen” snickaren Luke går med och bildar en manlig strippagrupp. Inte för att han verkligen vill. Men eftersom hans kärleksintresse Ashley kräver det – är stripkonceptet nämligen det enda sättet för att rädda hennes föräldrars gamla krok. Inte heller i “Hot frosty”, med den rökiga handlingen “naken snögubbe som plötsligt kommer till liv”, är nakenheten inte speciellt het. Den muskulösa Jack springer runt bar överkropp men är lika pigg som en nyanländ ET Med sin nyfödda inställning till världen är Jack ett storögt barn i en vuxen mans kropp. Men eftersom han är så händig och hjälpsam accepterar vi julfilmsfrun Kathys perversa intresse.
Det kanske tydligaste exemplet på det nya idealet finns i “Meet you next Christmas”. Utan att den tjusiga Layla – eller vi – riktigt förstår varför hon plötsligt glömmer bort sitt spännande möte med en attraktiv främling så fort en snygg concierge-kille dyker upp. Teddy är dåligt klädd, har dåligt självförtroende och suger på sitt jobb. Men – han kan göra crème brûlée och dra upp en snacksmix ur fickan när Layla blir sugen. Han kan också ställa upp i en Chanel-butik och ställa upp på en påfrestande läppsynkroniseringstävling utan att grymta. En karaktär som i bästa fall skulle vara en halvanständig assistent till Bianca Ingrosso, men som här presenteras som ett rent kärleksintresse.
Det intressanta med den nya typen av mysiga julrelationer är att de alltid kräver lite övertalning. Ofta är det en vettig vän som pratar om varför jultomten i sin röda eller gröna tröja ska välja den asexuella labradoodlemannen – istället för att lyssna på hennes instinkter och skaffa den hon från början attraheras av.
Den kvinnliga huvudkaraktären måste liksom smälta in i dualiteten och sedan lockas in i rätt sorts dualitet. För vem mer ska vara med på kalkonmiddagen och höja nativiteten i Trumpland?
Läs fler krönikor och andra texter av Catia Hultquist