Laura Kövesi sitter i en hotellobby i Stockholm och drar ett hårdkokt rumänskt skämt där hon själv spelar huvudrollen.
“Laura Kövesi dricker inte kaffe till frukost. Hon dricker tårarna från alla korrupta politiker hon har fängslat.”
Den europeiska chefsåklagaren slår upp med armarna.
– Jag har många vänner och många fiender, säger hon medan livvakterna tar post i rummet bredvid.
Hon har lett i fem år EU:s åklagarkammare, Eppo, som har till uppgift att utreda och lagföra brott som skadar EU:s ekonomiska intressen.
Men det var som chef för den nationella antikorruptionsbyrån i Rumänien, ett av EU:s mest korrupta länder, som hon fick ett rykte som en orädd och stridbar europé, van vid att få saker gjorda. Under 2010-talet drog hon ner byxorna på hundratals högprofilerade politiker. Ministrar, parlamentariker, borgmästare och tidigare domare hör till några av dem som Laura Kövesi burade. Tidigare premiärminister Victor Ponta anklagade henne och hennes kollegor för penningtvätt och skattebrott.
– Vår uppgift var att bevisa att alla är lika inför lagen. Och vi var väldigt framgångsrika, säger hon.
För framgångsrik, tyckte den styrande socialdemokratiska regeringen, som äntligen fick nog av hennes framsteg i rättvisans namn. Laura Kövesi anklagades för maktmissbruk och för att ha etablerat ett parallellt rättssystem. 2018 fick hon helt sonika sparken, på tveksamma grunder.
Men arbetet hade inte varit förgäves.
– Vi bidrog till en stor förändring i det rumänska samhället. Folk insåg hur korruption skadar samhället och våra liv, säger hon.
– Men det svåraste var inte nödvändigtvis att utreda fallen, utan att förändra mentaliteten. Detta gäller även i mitt nuvarande jobb för Eppo.
Bedrägeri med EU-bidrag och Momsbedrägerier berövar skattebetalarna i Europa stora summor pengar varje år och möjliggör andra brott. Bara förra året fick Eppo spannmål till ett värde av 20 miljarder euro som försvann olagligt, enligt myndighetens årsredovisning. Det motsvarar 230 miljarder kronor och var mer än dubbelt så mycket som Sverige spenderade på försvaret samma år.
Trots det hanteras det brottet ofta styvmoderligt, enligt Laura Kövesi.
– Det är ett misstag att tro att det finns två olika världar, en värld av mycket farliga brottslingar och en annan värld av kriminella på manschetten. Vi ser i våra utredningar att de är väldigt sammanlänkade. De använder samma aktörer för penningtvätt och de farligaste organiserade kriminella grupperna styr sin verksamhet från narkotikahandel till ekonomisk brottslighet, säger hon.
Arbetet mot korruption handlar dock inte bara om pengar, enligt Laura Kövesi.
– Vi måste också inse att korruption kan vara dödligt, säger hon.
Hon nämner tågkollisionen i Tempi i Grekland förra året, som krävde 57 människors liv, som ett exempel.
– Det var ett stort europeiskt projekt där de fick EU-bidrag för att bygga om järnvägen och ett nytt signalsystem. Men signalsystemet fungerade inte, säger hon.
– Vi har bevis på att om projektet hade slutförts i tid och på rätt sätt så hade detta aldrig hänt.
Eppo har väckte åtal mot ett 20-tal personer som har varit involverade i infrastrukturprojektet.
Det tog EU mer än två decennier diskussioner för att komma överens om inrättandet av den gemensamma åklagarmyndigheten. När det väl var på plats valde Sverige att stå utanför.
Den förra S-regeringen tyckte att det kostade för mycket och ansåg att kompetensen redan fanns hemma.
– Bedrägerier med EU-pengar utreds på ett utmärkt sätt i Sverige idag, sa förre inrikesministern Anders Ygeman (S), till Europaportalen innan myndigheten bildades.
Flera andra svenska partier var också länge emot att gå med i Eppo. Sedan svängde opinionen.
I vintras beslutade Tidö-regeringen att gå med i samarbetet, som ett av de allra sista medlemsländerna. Två svenska åklagare ska nu utbildas för att arbeta på Eppos helt nya kontor i Stockholm och ytterligare en svensk åklagare kommer inom kort att skickas till huvudkontoret i Luxemburg.
Laura Kövesi välkomnar att Sverige nu äntligen gett upp sitt motstånd.
– Många länder tror att de vet bäst, att de har system som fungerar och som gör att de klarar sig. Men du kan inte göra det ensam eftersom organiserad brottslighet inte längre är nationell. Brottslingarna respekterar inga gränser, de arbetar överallt och följer inga regler. De har tillgång till mycket resurser. Sedan måste vi också ha tillgång till mycket resurser.
Hon listar vad hon ser som Eppos styrkor.
– Vi är den första transnationella åklagarmyndigheten. Vi har specialiserade åklagare och åklagarkontor i 24 medlemsländer. Vi kan arbeta över gränserna, vara väldigt snabba och arbeta mer effektivt.
Har det funnits en självbelåtenhet bland länder som traditionellt inte har haft några större problem med korruption?
– När jag jobbade i Rumänien hade jag intrycket att det fanns en hierarki, men efter fem år inom Eppo kan jag säga att det inte finns något rent land. Korruption och kriminalitet finns överallt och våra utredningar bevisar detta. Skillnaden är den politiska viljan att ta itu med problemen.
Hon refererar till ett rumänskt ordspråk om att städa ditt hus så att det ser fint ut, men där soporna bara sopas under mattan.
– Att man har noll fall betyder inte att man inte har problem.
Laura Kövesi var 15 år gammal när kommunistregimen i Rumänien föll och Nicolae Ceaușescu arkebuserades framför rullande kameror. Diktaturen, planekonomin och marxismen-leninismen förpassades till det förflutna. Hon började studera juridik mitt under en revolutionär period.
– Det var intressanta år eftersom hela systemet förändrades.
Men den större förändringen kom i och med Rumäniens inträde i EU, enligt Laura Kövesi.
– Det var en utmaning inte bara för landet och mig personligen, utan också för rättsväsendet. Åklagare och domstolar blev oberoende. Detta var ögonblicket då allt förändrades i Rumänien.
När Laura Kövesi fick sparken från sitt jobb på Rumäniens nationella anti-korruptionsbyrå vände hon sig till Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter. Hon ansåg att uppsägningen inte var förenlig med lagen.
Hur gick det i fallet “Laura Kövesi mot Rumänien”?
Hon vann, som så många gånger förr.
Läs mer: Politisk kohandel ser ut att fixa Sveriges EU-kommissionär
Fakta.Jagar bedragare och mutor
Eppo står för den europeiska åklagarmyndigheten och är en EU-myndighet som har till uppgift att utreda, lagföra och lagföra brott som skadar EU:s ekonomiska intressen.
Dessa inkluderar bedrägeri, penningtvätt, korruption och mutor samt vissa skattebrott som rör moms.
EPPO:s huvudkontor finns i Luxemburg, där varje medlemsstat har en europeisk åklagare på plats. Delegerade åklagare arbetar i medlemsländerna.
Efter Sveriges inträde har samarbetet 24 medlemsländer. Bara Ungern har valt att stanna utanför. Irland och Danmark deltar aldrig i EU:s rättsliga samarbete.
