Medlemskapet har gjort vårt land starkare och rikare. Genom EU-samarbetet är vi idag bättre rustade att möta de utmaningar och problem våra samhällen står inför. Kriget i Ukraina, brottslighet, konkurrenskraft och klimatförändringar sammanfattar regeringens prioriterade frågor för det fortsatta EU-arbetet.
1. Kriget i Ukraina
Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina är på väg att gå in på sitt fjärde år. Att stödja Ukraina är vår generations viktigaste uppgift. Rysslands agerande är ett hot mot säkerheten i Europa och den regelbaserade världsordningen. Den ryska regimen försöker även undergräva demokratin i andra europeiska länder. Under hösten såg vi bland annat hur Ryssland försökte påverka valet i Moldavien. Det är tydligt att vi i Europa måste ta ett större ansvar för vår egen säkerhet. Var och en tillsammans.
I Sverige genomför regeringens historiska satsningar på civilt och militärt försvar. Vi når redan Natos mål att spendera minst två procent av BNP på försvar. I EU driver vi på för att systematiskt öka trycket på Ryssland genom fler och hårdare sanktioner, bland annat mot den ryska skuggflottan och rysk flytande naturgas. Vi uppmanar också kommissionen att lägga fram förslag för att begränsa Rysslands inflytande inom alla politikområden, till exempel med breda importtullar på ryska varor. Dessutom är regeringen redo att gå längre och använda en större del av frysta ryska tillgångar för att stödja Ukraina.
Ukrainas väg mot EU-medlemskap är avgörande. Regeringen vill att EU under våren inleder konkreta anslutningsförhandlingar med både Ukraina och Moldavien, som gjort imponerande reformframsteg. Trots Rysslands krig och påtryckningar.
2. Brottet
Brottslighet är ett växande problem i hela Europa. 70 procent av gängen i EU är aktiva i minst tre länder. I Sverige gör vi det svårare att vara kriminell. Samma offensiv behövs i EU. Regeringen driver på för ett starkare samarbete för att beslagta kriminellas tillgångar och statusobjekt och stoppa överföringen av brottsvinster till tredjeländer. Under Sveriges EU-ordförandeskap startade vi arbetet med att ge nationella polismyndigheter bättre tillgång till digital information. Det måste tas vidare. Europol, EU:s brottsbekämpande organ, behöver en mer framträdande roll.
Kampen mot brottslighet kräver kontroll över migration. 50 procent av gängmedlemmarna är inte EU-medborgare. Regeringen vill att utredningen ska lägga förslag på hur irreguljär migration kan stävjas och återvändandet av dem som fått avslag på sin asylansökan effektiviseras, bland annat genom så kallade återvändandenav.
3. Konkurrenskraft
Många av Sveriges och Europas prioriteringar förutsätter en växande ekonomi. Men EU ligger efter globalt. 90 procent av världens ekonomiska tillväxt förväntas ske utanför EU. Vi riskerar att förlora kapplöpningen om nya innovationer. EU behöver en fördjupad och breddad inre marknad, fler investeringar i forskning, en fortsatt stark frihandelsagenda, ökad tillgång till kapital och en aggressiv förenklingsagenda för att hantera regelproblem.
4. Klimatet
Klimatförändringarna är en global utmaning. Världens mest ambitiösa klimatpaket, Fit for 55, färdigställdes under Sveriges EU-ordförandeskap. Nu fortsätter arbetet. När EU beslutar om ett nytt klimatmål för år 2040 ställer sig regeringen bakom kommissionens förslag att utsläppen fram till dess ska minska med 90 procent jämfört med år 1990. Detta förutsätter att EU:s klimatomställning genomförs i ett realistiskt och hållbart sätt, hand i hand med arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft. Regeringen arbetar för att EU:s regelverk främjar ett aktivt skogsbruk och användning av förnybar skogsråvara, en fossilfri och teknikneutral energipolitik som omfattar kärnkraft samt en kostnadseffektiv klimatpolitik med bred acceptans i samhället.
Centralt i EU:s klimatomställning är att alla medlemsländer ska uppnå klimatneutralitet senast 2050. Regeringen kommer inte att acceptera att länder som når klimatmålet om nettonollutsläpp tvingas kompensera de länder som inte gör det.
Regeringen värnar svenskan intressen. Vi driver en målmedveten reformagenda hemma och i EU. Vi genomför riktade satsningar för att få in fler svenskar i EU-institutionerna, så att viktiga perspektiv inte går förlorade. Vi samarbetar med andra för att lösa vanliga problem. Vi tar ansvar i en orolig tid. Kriget i Ukraina, brottslighet, konkurrenskraft och klimatet. Avgörande frågor som visar varför EU-samarbetet, 30 år senare, är viktigare än någonsin.
Jessica Rosencrantz, EU-minister
