Därför borde ditt nyårslöfte bli att slopa vitt snus – hufvudstadsbladet

Det låter lite konstigt, men vitt snus har faktiskt inte ens funnits på tio år. Trots att det nu är ett så uppenbart fenomen så lanserades det först 2016 i Sverige.

De vita glasögonen har successivt vuxit i popularitet och har även lyckats få en egen kundgrupp: De unga tjejerna.

Medan allt färre röker, så snuset har ökat markant de senaste åren, särskilt bland unga tjejer. Bland tjejer i nian ligger snuset på historiskt höga nivåer, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Den största bidragande orsaken till ökningen av snus bland unga tjejer tros vara just det vita snusets intåg på marknaden.

Det finns flera anledningar till att just unga tjejer blivit snärjda av de vita portionspåsarna. Men det återkommer vi till.

En viktig sådan framgångsreceptet för det vita snuset har varit att kunna marknadsföra ett tobaksfritt alternativ till rökning eller vanligt snus. Här blev det vita snuset en game changer: Plötsligt gick det att få en skön nikotinkick utan att behöva oroa sig för själva tobaken – något som alla faktiskt vet är skadligt för hälsan.

Men varifrån kommer egentligen nikotinet i det vita snuset? Den frågan dök upp P3 Nyheter, som i en ny dokumentär har kartlagt hur mycket vitt snus som produceras – och vem betalar priset för pillren.

Av starta ett falskt snusföretag lyckas P3 Nyheter spåra var nikotinet i märkena Velo och Zyn kommer ifrån. Och till skillnad från vad många kanske trodde innan P3 Nyheters recension kommer nikotinet i tobaksfria produkter också direkt från tobaksodlingar i Indien.

Det går att tillverka snus kemiskt, men ett betydligt billigare alternativ för tobaksföretagen Swedish Match (Zyn) och British American Tobacco Sweden (Velo) är att köpa nikotin framställt av tobak. Nikotinet i dessa doser kommer från en nikotinleverantör som i sin tur köper nikotin från tobaksodlingar i Indien.

När P3 reser till dessa tobaksplantager möts de av arbetare som lever i extrem fattigdom och dessutom får både nikotinförgiftning och kroniska lungsjukdomar av sitt arbete. Lönerna för tobaksplockarna motsvarar inte ens hälften av den lagreglerade minimilönen i området – runt 20 svenska kronor om dagen.

Betydligt mindre än vad en burk Velo eller Zyn kostar förresten.

Arbetarna som P3 pratar med beskriver hur tobaksbladen på de – extra starka – tobaksväxterna utsöndrar stora mängder nikotin i slutet av skördesäsongen. Då är det inte ovanligt att kräkas i flera dagar av yrseln av att vara ute på fälten.

Ännu värre är det, enligt arbetarna på de tobaksförädlingslager där nikotinet tillverkas. Där är lukten så stark att ögonen svider och huden bränner.

Trots det Swedish Match och British American Tobacco Sweden har riktlinjer om att minimilöner inte ska överskridas och att säkerhetsutrustning ska användas, så dessa riktlinjer följs inte. När P3 besöker tobaksodlingarna och förädlingslagren används inte säkerhetsutrustning.

Både Swedish Match och British American Tobacco Sweden nu säger såklart klassikern. Du vet, saker som att du borde “se över dina rutiner” och “gå till botten med det här”.

Och det är det självklart bra. Men låt oss också vara ärliga här: Det här är tobaksindustrin vi pratar om. Att tobak plockas i låglöneländer, där både de som arbetar på fälten och tobaksbönderna själva ofta har väldigt dåliga löner och villkor, är ingen nyhet. Inte heller att hanteringen av tobak riskerar att leda till allvarliga hälsoproblem.

Det nya i sammanhanget, som även för undertecknad faktiskt kom som en överraskning, är att även det vita snuset är gjort på tobak.

Du måste ge tobaksföretagen att införandet av det “tobaksfria” snuset dock varit något av ett genidrag.

Fram till 2022 omfattades inte vitt snus av samma marknadsföringsregler och lagar som vanligt snus eller andra tobaksvaror. Det var alltså i princip fritt fram att marknadsföra vitt snus som vilken produkt som helst.

Det ledde till att tobaksföretagen såg sin klyfta.

av tobaksindustrin problem i modern tid har varit att de lever på att sälja produkter som är vansinnigt farliga för människors hälsa. Detta har lett till att deras kundbas sakta men säkert antingen slutat använda produkterna de säljer, eller dör ut.

Genom att ha snygga boxar i popfärger, annonsera med influencers som “matchar boxen med sin outfit” eller ha behagliga fräscha smaker av frukt och godis klassades det vita snuset snabbt som “tjejesnus”. Företagen delade ut vitt snus gratis på festivaler och universitet, samtidigt som de fokuserade på kärnbudskapet: Det här är inte riktigt snus. Det är ofarligt. Och framför allt är det inte tobak.

Marknadsföringen var framgångsrik. Nu har en helt ny generation nikotinmissbrukare dykt upp och tobaksindustrin kan fortsätta att tjäna pengar. Samtidigt blir de som jobbar med att plocka och bearbeta tobaken sjuka och fattiga.

Jag sitter inte på några höga hästar här nu, tro mig. Ett oräkneligt antal piller – inklusive den vita varianten – har stoppats under min överläpp genom åren. Jag har slutat snarka flera gånger, och därför också erkänt nederlag nästan lika många gånger.

I skrivande stund är jag 68 dagar snusfri, enligt min sluta snus-app. 68 långa, gråa, irriterade dagar. Så ja, jag vet att det inte bara handlar om att sluta, även för de som vill det.

Men för den som nu funderar på att avlägga ett nyårslöfte att sluta, och kanske behöver en sista spark i baken, är P3 Nyheters recension ändå en ganska bra motivering.

För mig var det i alla fall är det lättare att ta sig igenom ännu en dag av snusfrihet, stärkt av att jag därmed gör en liten liten sak för att inte komma ännu närmare tobaksindustrin än vad jag redan har.