En undersökning av undersökningsföretaget Yougov, gjord på uppdrag av oss på Nordnet, visar att 58 procent av unga vuxna i åldern 18-29 år kommer att vilja öka sitt sparande 2025, på grund av införandet av en skattefri grundnivå på kr. 150 000 på ISK och kapitalförsäkring. För alla svenskar i alla ålderskategorier uppger fyra av tio att skattesänkningen ökar deras vilja att spara nästa år.
Men gruppen unga håller fast så ut, och det även bland unga med barn. I gruppen småbarnsfamiljer, familjer med barn under 6 år, uppger nästan 60 procent också att den lägre skatten ökar deras vilja att spara nästa år.
Detta visar noggrannhet i regeringens sparreform. Införandet av en skattefri grundnivå ökar incitamenten att starta ett sparande för dem som ännu inte har ett. Individen är betjänt av detta, eftersom eget sparande kan bilda ett extra skyddsnät och öka den egna tryggheten och friheten. Men det är förstås också positivt ur ett krass samhällsekonomiskt perspektiv om medborgarna har en egen buffert att falla tillbaka på innan samhällets skyddsnät tar vid.
Särskilt unga familjer med små barn har haft ett antal tuffa år. Många av dem kan ha köpt en större bostad och samtidigt minskat inkomsten på grund av föräldraledigheten. Det här är en grupp där många hade svårt att få tillräckligt med pengar när räntorna steg och priserna steg. Kanske har du varit tvungen att ta bort eventuella buffertar. Nu är det dags att fylla på igen och då blir en skattefri grundnivå en uppmuntrande morot.
Den skattefria grundnivån är ett utmärkt steg mot bättre sparvillkor, efter år av försämrade villkor för sparande i Sverige. Under 2016 respektive 2018 införde den dåvarande regeringen ett skattetillägg på ISK på totalt 1 procentenhet. Länge gick retoriken, något förenklat, till att de som sparar är “de rika”. Att sparare också är sjuksköterskor och förskollärare som lägger undan lite varje månad på ett barnsparkonto eller till pensionen hade ingen plats i argumentationen.
Men viljan att spara mer är bred. I vår undersökning kan vi se att skattesänkningen ökar sparviljan i alla inkomstgrupper. Till exempel uppger var tredje svensk med en inkomst under 300 000 kronor per år att sparviljan ökar i och med skattesänkningen.
Den som lägger undan lite av ens lön för sin egen framtid borde uppmuntras istället för att klandras, misstänkliggöras och omtalas i negativa ordalag som en av “de rika”. Vill man ta ytterligare åtgärder för att främja sparandet ligger avskaffandet av tillägget på 1 procentenhet nära till hands, det vill säga ett återställande av ISK-skatten så som den utformades när ISK infördes 2012. I och med avskaffandet av tillägget pr. statslåneräntan kan skatten för 2025 landa på runt 0,6 procent, istället för runt 1 procent (vilket borde bli utfallet med nuvarande nivå på statslånet ränta). Vi pratar trots allt om skatt på redan beskattade pengar, och skatt på hela summan och inte bara på eventuell vinst.
Huvudsaken är dock att viktiga steg har tagits för att främja och uppmuntra sparandet i Sverige. Moroten träder i kraft.
Frida Bratt, sparekonom Nordnet
