Fler och fler länder agerar nu mot den galopperande skärmtiden bland unga. Flera delstater i USA har begränsat mobiltelefonanvändning i skolor. Samtidigt har Australien slagit igenom lagförslaget om åldersgräns för sociala medier.
Situationen är också akut i Sverige. Enligt Folkhälsomyndigheten tillbringar svenska tonåringar i genomsnitt sju timmar per dag bakom sina skärmar. Det motsvarar nästan en hel arbetsdag, tid som kunde ha lagts på läxor eller idrottsaktiviteter.
Samtidigt råder en allvarlig läskris. Var fjärde 15-åring kan inte läsa eller skriva ordentligt enligt Pisa och de senaste nio åren har över 60 000 niondeklassare misslyckats med läsförståelsen. Universitetslärare larmar om studenter som inte kan läsa längre texter eller skriva hela meningar. Något stämmer inte och jag vågar påstå att det delvis beror på ökad skärmtid bland barn och unga.
Läskrisen beror inte bara på den den explosiva ökningen av skärmar i både hem och skolor. Den gradvisa avreglering av skolor som tog fart efter kommunaliseringen på 1990-talet har öppnat för pedagogiska experiment som inte har sin utgångspunkt i forskningen. Paddor har fått ersätta riktiga böcker och ljudläsning har tagit över den traditionella undervisningen. Viktiga resurser för elever i behov, som speciallärare eller mindre undervisningsgrupper, har prioriterats bort.
Men det går inte heller att bortse från att skärmtiden spelar roll. Internetstiftelsens nya rapport om barns internetanvändning stärker min övertygelse. Sju av tio barn sitter med skärm vid läggdags. Samtidigt rapporterar nästan hälften av alla föräldrar att de bråkat om skärmtid med sina barn i mellanstadiet. Mer än varannan ung flicka tycker att de slösar för mycket tid på sociala medier.
Internetstiftelsens rapport ska ringa alla varningsklockor. För det är klart att barn, föräldrar och lärare inser att det finns stora risker med för mycket skärmtid. Problemet är att alltför många vuxna inte känner att de har kontroll över situationen.
I en rimlig värld skulle de stora internetjättarna agera för att hjälpa barn och föräldrar att sätta sunda gränser för skärmanvändning. Men det är inte en del av deras affärsidé, istället vill de att så många som möjligt ska spendera så mycket tid som möjligt i sina annonsfyllda flöden. De stora företagen i Silicon Valley bryr sig inte om skolresultaten i Haparanda, Uppsala eller Landskrona – men vi måste.
Liberalerna är fast beslutna att vända läskrisen och ge barn och föräldrar kontroll över skärmar. Det börjar med att få skolan tillbaka till grunderna. Med Liberalerna i regering görs nu stora satsningar för att vända läskrisen och ge lärarna bättre förutsättningar att undervisa i lugna och trygga klassrum.
Alla elever ska ha en lärobok i varje ämne och bemannade skolbibliotek.
Med speciallärarhjälp och kvantitetsträning ger fler elever chansen att komma vidare i sitt lärande. Mobilförbud och färre skärmar ska leda till ökad studievila i klassrummet. Vi går vidare med ny lärarutbildning och nya läroplaner med vetenskapligt beprövade läsmetoder. Grundskolan ska pågå i tio år med tydligare fokus på grunderna: läsa, skriva och räkna.
Men det räcker inte skolan blir en frizon från de beroendeframkallande algoritmerna. Hela samhället måste mobilisera mot skärmberoende bland unga som riskerar att påverka deras skolresultat eller fysiska och psykiska hälsa. Därför har Liberalerna föreslagit ett nattlås på mobiltelefoner, reglering av beroendeframkallande algoritmer och en ny folkbildningskampanj mot skärmberoende: Spola scrollen.
Nu när Australien inför en 16-årsgräns för sociala medier är vi liberaler beredda att följa efter. Om inte internetjättarna tar sitt ansvar måste vuxenvärlden ta sitt.
Läskrisen borde skapa oro med alla föräldrar som önskar att deras barn ska få en bättre framtid. Skolan har länge varit biljetten till den breda medelklassen för alla barn i Sverige. Men utan grundläggande färdigheter som att kunna läsa eller skriva riskerar många unga istället att fastna i ett utanförskap präglat av arbetslöshet och hopplöshet.
En skola som återgår till grunderna och en vuxenvärld som tar ansvar för barns ohälsosamma skärmtid. Det är bara en pusselbit av flera att vända läskrisen och ta kontroll över ungas skärmtid.
Johan Pehrson (L) Utbildningsminister
