Sverige behöver inspireras av internationella framgångar när det gäller kompetensutveckling. I Singapore driver regeringen sedan 2015 det framgångsrika initiativet SkillsFuture, som syftar till att stödja medborgare i att kontinuerligt utveckla sina digitala färdigheter. Med en nationell uppgraderingsstrategi har Singapore delat ut utbildningskuponger för att alla ska kunna utveckla sina färdigheter, oavsett yrke eller ålder.
Tidigare i år lanserades en ny investeringar för att ytterligare bredda AI-kunskapen, som ett sätt att rusta landet för framtiden. Denna modell visar hur ett samhälle kan genomföra breda satsningar på befolkningens AI-kompetens – med målet att stärka landets konkurrenskraft och innovationsförmåga.
Vi behöver en liknande strategi som gör att fler människor kan lära sig använda AI. Det är inte de redan mest skickliga som kommer att driva vår innovationskraft framåt, utan bredden – den breda användningen av AI-verktyg av hela befolkningen. Precis som när Home PC-reformen infördes på 1990-talet och bredbandsutbyggnaden tog fart, skulle ett sådant initiativ kunna öka både vår digitala jämlikhet och framtida innovationskraft.
Varje tekniskt skifte har inneburit nya krav på kunskaper och färdigheter. På så sätt är AI-revolutionen inte olikt tidigare tekniska språng. På arbetsmarknaden har arbetsgivare och fack genom dialog möjliggjort omskolning och vidareutbildning för att kunna möta efterfrågan på ny kunskap och för att kunna ta de nya jobb som växer fram – ett exempel på hur den svenska arbetsmarknadsmodellen levererar . Den svenska modellen är värd att bygga vidare på. Men det räcker inte, hela Sverige ska vara med, även utanför arbetsplatsen.
Barn ska självklart vara en del av satsningen – det handlar om deras nutid och framtid. När utbildningsminister Lotta Edholm hävdar att vi behöver gå från skärm till pärm och Skolverket får i uppdrag att överväga riskerna med digitalisering känns det ogenomtänkt och bakåtblickande.
Istället föreslår vi tre framåtblickande satsningar som regeringen bör prioritera:
1. Satsa på kompetensutveckling för arbetskraften
Vi står inför ett paradigmskifte där fler yrken kommer att förvandlas av AI, från sjukvård till juridik och handel. Det krävs kraftfulla satsningar på bred kompetensutveckling som rustar individen att växa i sin yrkesroll, möta en arbetsmarknad i ständig förändring och samtidigt skapa trygghet i förändringen. Singapores SkillsFuture-program kan tjäna som förebild här.
2. Blended learning i skolor
Forskning pekar på att barn lär sig bäst genom en kombination av digitala och fysiska hjälpmedel. Istället för att begränsa användningen bör vi stärka och bredda användningen av AI i skolan, för att ge alla barn lika möjligheter och bättre rusta dem för framtidens digitala arbetsmarknad. Enligt Barnkonventionen, som är svensk lag, har barn rätt att uttrycka sig både digitalt och fysiskt. Hur tror utbildningsministern att vi ska uppfylla detta utan digitala verktyg?
3. Bredda uppdraget för AI-kommissionen.
Sverige har alla förutsättningar för AI-utveckling för att stärka vår konkurrenskraft, men det kräver modiga beslut och kraftfulla satsningar på bred kompetenshöjning och inkluderande tekniklösningar. Vi måste skapa en AI-strategi som säkerställer att tekniken når alla, både på arbetsplatsen och i utbildningen. En brett baserad AI-strategi är en förutsättning för att stärka vår position som en innovativ och jämlik nation i en värld där tekniken utvecklas i allt snabbare takt. Både skolan och arbetsmarknadens parter behöver involveras i arbetet.
För Sverige att behålla och utveckla sin plats på den globala teknikarenan behöver vi göra det möjligt för alla delar av samhället att testa och utvecklas med hjälp av AI, så att vi tillsammans kan skapa framtidens innovationer. Vad kommer efter Klarna, Minecraft och Spotify?
Det är genom den breda användningen och de många små stegen som vi kan bygga den kant vi behöver för att stå starka i en global värld.
Ann-Therese EnarssonVD för Futurion
