Mikael Damberg (S) befarar högre kontrollavgifter, och ser risken för ökat fifflande och fusk. Han säger att regeringen “privatiserar myndighetsutövningen”. Nooshi Dadgostar säger att det är “en meningslös utsålning” av “vår gemensamma trafiksäkerhet”.
Nog för att oppositionen tar varje chans att attackera regeringen, men dessa uttalanden är absurda.
Marknaden för bilprovning har varit konkurrensutsatt i 14 år. Detta innebär att privata företag kan få statlig ackreditering för att besiktiga fordon. Tolv företag har denna ackreditering, ett av dem råkar vara statligt, Bilprovningen. På vilket sätt skulle trafiksäkerheten försämras av försäljningen av detta företag?
När bilbesiktningen omreglerades 2010 röstade den S-ledda oppositionen nej. Så visst har S rätt att vara motståndare till det nya systemet och ogilla privat ägande.
Den socialdemokratiska oron över det statliga ägandet av detta företag verkar dock ha varit begränsad. När partiet ledde regeringen 2014–2022 togs inte Bilprovningen bort från riksdagens försäljningsbemyndigande till regeringen, det som brukar kallas “försäljningslistan”.
Saken är den att Bilprovningen faktiskt inte var statstäckande före 2010, då företaget hade monopol på bilbesiktning. Halva företaget ägdes av intresseorganisationer med motorkopplingar.
Först efter omregleringen blev staten ensam ägare.
Det finns andra lågt hängande frukter.
Det är rätt att sälja bilprovet. Staten ska inte äga företag på en konkurrensutsatt marknad. Statens uppgift är att övervaka och reglera de företag som utför arbetet.
Tankarna går till apoteksmarknaden som omreglerades med ungefär samma upplägg som bilbesiktningen. Ett företag är fortfarande statligt, Apoteket AB, även om det inte längre har ett särskilt samhällsuppdrag utöver vad de andra apoteksföretagen har. Den har aldrig stått på försäljningslistan.
Under 2017 drev dock den svenska regeringen igenom försäljningen av en annan statlig apotekskedja, den franchisebaserade Apoteksgruppen, till ett litauiskt företag. Priset var 1,7 miljarder kronor. 2022 gick Apoteksgruppen samman med Kronans Apotek och bildade Sveriges till antalet butiker största apotekskedja och ägs nu av finska Oriola.
Hälsa och läkemedel brukar väcker känslor – man kanske inte ska räkna med att politikerna vågar sälja Apoteket AB. Men så finns det andra lågt hängande frukter. Det statliga bemannings- och omlokaliseringsföretaget Lernia konkurrerar med privata företag – men inte på lika villkor. Lernia fick ett statligt aktieägartillskott på 150 miljoner kronor i början av pandemin, en möjlighet som konkurrenter som Poolia och Manpower naturligtvis inte hade. Och det var inte första gången staten sköt efter pengar heller.
Lernia skadar marknaden och därför bör företaget likvideras eller säljas. I mer än tio år har Lernia stått på försäljningslistan. Faktum är att det nu är det enda företaget som finns kvar.
Varför ska staten äga en bank?
Vissa företag är möjligen mer motiverade att vara i statligt ägande, som Swedavia som driver Arlanda, Landvetter och åtta andra flygplatser. Eller Teracom, som äger och driver marknätet för radio och tv. Men varför ska en av flera aktörer på godsmarknaden för järnväg, Green Cargo, vara statlig? Eller Svevia, som bland annat är ett entreprenadföretag?
Och varför ska staten äga en bank – SBAB? Den fanns på försäljningslistan men togs bort därifrån 2011 av en tillfällig riksdagsmajoritet bestående av de rödgröna och Sverigedemokraterna. Detsamma gällde Postnord och Telia.
Ingen proaktiv försäljning av större statliga innehav har skett sedan den senaste andelen i Nordea såldes för tio år sedan. Försäljningen har varit relativt liten (som Bilprovningen) eller så har innehavet försvunnit till följd av olyckliga omständigheter, som i fallet med SAS eller Orio (Saab Automobiles reservdelsbolag som staten tog som pant under konkursen).
Efter försäljningen av Bilprovningen förra veckan uttryckte finansminister Elisabeth Svantesson (M) att det inte är självklart att staten ska äga företag. “En stat måste se till att prioritera vad som är kärnuppgifter”, som hon sa.
Det har hon rätt i – hon får gärna lämna sin analys och fylla i försäljningslistan.
