Regeringsskiftet 2022 gav värdefull information om framtiden för svensk energipolitik. En storskalig satsning på ny kärnkraft presenterades och det beslutades att energipolitiken behöver vara teknikneutral.
Från Svenskt Näringslivs sida hoppades vi att detta skulle innebära slutet på den osäkerhet och de låsningar som länge präglat svensk energipolitik. Tyvärr har så inte varit fallet.
Den politiska debattens återkommande oenighet om huruvida kärnkraft eller vindkraft är den bästa energitypen är inte över. Detta trots att frågan är fel: man behöver och ska inte välja det ena eller det andra.
Detta och en rad ytterligare faktorer har fått den svenska elmarknaden att gå tillbaka.
● För det första prisutvecklingen. Den svenska energidebatten handlar mest om kapacitet. Det är i och för sig naturligt. Om vi ska klara målet på 300 terawattimmar 2045 krävs stora investeringar. Samtidigt räcker det inte med att det finns el och kraft, det måste också finnas tillgängligt till en konkurrenskraftig kostnad.
Mycket av debatten handlar om vad som är tekniskt möjligt, utan att ta hänsyn till den konkurrensfördel Sverige har haft i ett stabilt och kostnadseffektivt system
För mycket av debatten handlar om vad som är tekniskt möjligt, utan att ta hänsyn till den konkurrensfördel Sverige har haft i ett stabilt och kostnadseffektivt system. Det gäller i viss mån diskussionen om vindkraft till havs. Det är en kraftkälla med stor potential, men just nu med en utmaning i och med att de projekt som nyligen upphandlats i Europa har varit dyra.
Vi behöver satsa på mer fossilfri produktion, men då behöver förutsättningarna för investeringar vara sådana att beräkningarna går ihop och samtidigt bidrar till konkurrenskraftiga svenska priser.
● För det andra den politiska osäkerheten. Det saknas långsiktig information om förutsättningarna för svensk elproduktion, en osäkerhet som minskar investeringsviljan. Energisektorn kräver förutsägbarhet: tydlig och tidig information om vad som kan byggas och var. Det nuvarande systemet, där stora resurser läggs på detaljerade ansökningar som sedan avvisas på grund av exempelvis vald plats, är inte rimligt.
Det är ohållbart att näringslivet inte får tydlig information om hur de långsiktiga förutsättningarna kommer att se ut
Inom näringslivet, särskilt den elintensiva industrin, finns det idag frågetecken både kring regeringens syn på vindkraftens framtid och om Socialdemokraternas syn på kärnkraftens framtid. Det är välkommet att vi äntligen fått bred politisk enighet om att bygga ut all fossilfri elproduktion, men för att våga satsa behöver näringslivet ökad tydlighet.
Politiken måste ta sig samman här. Det är ohållbart att näringslivet inte får tydlig information om hur de långsiktiga förutsättningarna kommer att se ut. Parterna är inte särskilt oeniga i sak, så det krävs inga nya avtal eller långa förhandlingar. Å andra sidan ett kristallklart gemensamt budskap om framtiden för kärnkraft och vindkraft.
● För det tredje tillgång till el och anslutningar till nätet. Svensk elproduktion har ökat kraftigt, på drygt ett decennium har den installerade nettoproduktionskapaciteten ökat med hela 13 gigawatt. Konsumtionen har dock inte ökat, Sverige har inte förbrukat så här lite el sedan 1986.
En viktig orsak är problem med anslutningar. Många, inte minst små och medelstora, företag har svårt att säkra lokala anslutningar till den kapacitet de kommer att behöva. Det finns en oro för att bara de allra största företagens behov kommer att tillgodoses. Det skulle bromsa viktigt omställningsarbete runt om i landet.
● För det fjärde, oförmågan att kombinera långsiktiga och kortsiktiga elbehov. Sverige har mycket stora långsiktiga behov av mer fossilfri elproduktion. Men även företag och konsumenter – särskilt den elintensiva industrin i södra Sverige – har akuta behov av el och kraft här och nu. Politik får inte göra det bästa till det godas fiende, vi behöver ett elsystem som kan möta både omedelbara och långsiktiga behov.
Elbristen i södra Sverige har lättat sedan Svenska kraftnät lade till Öresundsverket i effektreserven, men stora problem kvarstår. Framför allt behövs justerbar effekt för att kunna balansera den väderberoende elproduktionen. En tillfällig lösning skulle vara fler gasturbiner. Samtidigt behöver den kraftproduktion vi har skyddas och utvecklas. Effektökningar och investeringar för drifttidsförlängningar i befintlig kärnkraft och vattenkraft är åtgärder som kan hjälpa systemet.
Tidöpartierna och Socialdemokraterna behöver helt klart enas bakom en långsiktig utbyggnad av kärnkraften
För att klara av omställningen och framtidssäkra det svenska energisystemet behöver ett antal tydliga beslut fattas.
1. Skifta bort osäkerheten om framtidens kärnkraft. Tidöpartierna och Socialdemokraterna behöver helt klart enas bakom en långsiktig utbyggnad av kärnkraften.
2. Öka takten i utbyggnaden av vindkraft. De nya ersättningarna för vindkraftskommunerna har tagit bort ett stort hinder. Regeringen behöver nu ta bort nästa: fastställa spelregler som möjliggör utökad elförsörjning och hantera Försvarsmaktens syn på kraftverkens placering och höjd.
3. Presentera en realistisk plan för hur utbyggnaden av elnätet och lokalanslutningarna ska skeså att branschens omställningsplaner inte bromsas av kapacitetsbrist och uppkopplingsproblem.
4. Komplettera den långsiktiga satsningen på utökad elproduktion med en kortsiktig plan för de akuta behoven av el och kraft, särskilt i södra Sverige. En del av en sådan plan måste sannolikt vara ökad användning av gasturbiner.
Sverige ligger i framkant av förändring. För svenska företag, och därmed svensk ekonomi, är det avgörande att elmarknaden stödjer omställningen. Det är näringslivet som driver förändringen, men politiken behöver undanröja fler hinder.
Sedan valet har många viktiga energipolitiska förändringar skett. Nu behöver fokus öka på att lösa det som återstår. Elmarknadens låsningar måste brytas.
Mycket av debatten handlar om vad som är tekniskt möjligt, utan att ta hänsyn till den konkurrensfördel Sverige har haft i ett stabilt och kostnadseffektivt system.
Läs fler artiklar från DN Debatt.
