Domstolsvakter med band till nazister och mc-gäng

Bakom skyddsglas i receptionen på tingsrätten sitter en av domstolens ordningsvakter vid datorn med direkt tillgång till alla öppna och sekretessbelagda handlingar.

Några timmar senare kommer han att stå vid röntgenapparaten och sköta säkerhetskontrollerna av brottslingar och brottsoffer som besöker domstolen varje dag. Om det blir bråk vid något av tingsrättens säkerhetsrum är det han som kliver in som polisens förlängda arm på plats.

Vad ingen av de som passerar utanför receptionens skyddsglas förmodligen vet är att vakten vid datorn lever ett dubbelliv.

Bandidos supporterklubb

I sociala medier har han bilder på sig själv tillsammans med presidenten för mc-klubben Legends mc, som enligt polisen är en supporterklubb för det kriminella mc-gänget Bandidos.

Tills helt nyligen delade de en adress med Bandidos lokalavdelning i Göteborg och för alla som går in på presidentens Facebooksida råder det ingen tvekan om vem han stödjer. Det finns återkommande bilder på honom själv i baren på Bandidos och bilder och filmer med män i Bandidos-västar och stödutrustning.

En bekant

I samband med ett fotografi som ordningsvakten lagt upp på presidenten och honom själv finns ett hjärta och texten “Familj”.

– En bekant, säger ordningsvakten själv om mc-presidenten.

Säkerhetsvakten har varit medlem i Legend mcs stängda Facebook-grupp där endast godkända personer tillåts tillträde. Där har han blivit personligen inbjuden till event och medlemsmöten.

Enligt honom själv har han aldrig åkt dit.

I dag beskriver han relationen som olämplig och hur han över tid reagerade på bilderna som presidenten la ut på Facebook – särskilt de på mc-klubbens dödskallesymbol. Men han har inte brutit kontakten med mc-klubbens ordförande på sociala medier.

– Det är klart att det inte ser bra ut. Det ser riktigt dumt ut, säger han och beskriver presidenten som någon han lärt känna genom en nära vän som också ingick i kretsen kring mc-klubben.

Han har varit på utlandsresor och firat födelsedagar med den nära vännen. Även efter att vännen infunnit sig i samma tingsrätt där ordningsvakten själv arbetar, då som åtalad, har vänskapen fortsatt. Förra året ledde åtalet till en fällande dom för hallik, efter att vännen utnyttjat en kvinna från Balkan för prostitution i Sverige.

Kan du förstå att att ha dessa relationer kan skapa frågor om lämplighet?

– Ja, självklart. Det är klart.

“Generellt sett gäller att när det gäller anställda som påstås ha koppling till grov organiserad brottslighet kan detta i sig objektivt sett utgöra en säkerhetsrisk”skriver tingsrättens advokat i ett mejl om uppgifterna.

I flera fall de senaste åren har säkerhetsproblem avslöjats bland domstolsanställda. En tjänsteman vid Attunda tingsrätt dömdes nyligen till ett år och nio månaders fängelse för att ha spridit sekretessbelagda uppgifter till en gängkriminell. Tidigare i år häktades en anställd vid Malmö tingsrätt misstänkt för att ha gjort tillslag mot hemlig information.

Men domstolarna har också haft problem med sina egna vakter.

I den norska rättsmyndighetens personalansvarsnämnd har flera väktare varnats eller sparkats. I ett fall försökte en domstolsväktare med familjeanknytning till en senior Bandido-medlem med sin tjänste-ID få den skyddade adressen till en barnfamilj, när de var hotade av det kriminella mc-gänget.

En väktare i hovrätten fick sparken efter att han dömts för olaga hot, rån och misshandel i ett rättsfall. Mannen hade rånat en kollega på en mobiltelefon, hotat att slå honom “blodigt” och sagt att han skulle bli skadad om polisen kontaktades.

Vi kan nu berätta om flera väktare – som inte varit föremål för personalansvarsnämnden.

Profil i högerextrema kretsar

Vid Svea hovrätt har den stora porten precis låsts upp för dagen. En dryg timme senare blir det rättegång för mord, våldtäkt och grovt narkotikabrott. Den som sköter säkerhetskontrollen i morse är Anton Stigermark – som på senare år blivit en profil i högerextrema kretsar.

När Försvarshögskolan publicerade en rapport om svensk högerextremism 2020 lyftes Stigermarks roll i Palaestra-media. Företaget bakom Palaestra media drivs av Jonas Nilsson, en dömd våldsbejakande högerextremist med bakgrund i den nazistiska svenska motståndsrörelsen, och Stigermark som är styrelsesuppleant.

Försöker putsa och presentera propaganda

– De försöker på olika sätt putsa och presentera propaganda från den rasideologiska miljön, som länge spridits av nazistiska och fascistiska grupper, till en bredare publik genom välproducerade filmer, säger Jonathan Leman, forskare på Expo.

hufvudstadsbladet namnger Anton Stigermark för att han valt att bli en profilerad opinionsbildare inom den högerextrema sfären. Förutom poddverksamheten i Palaestra media har han tidigare skrivit för Samnytt och han publicerar nu regelbundet på sin egen Substack-sida.

Stigermark har även skrivit en bok som säljs av den nazistiska nätbutiken Midgård. Boken är utgiven av ett förlag som drivs av personer med bakgrund inom svensk nazism.

Stigermark började vid Svea hovrätt i december 2020, vilket tidningen Arbetaren tidigare berättat. Året innan hade länsstyrelsen dragit tillbaka hans godkännande för anställning på auktoriserat bevakningsföretag.

All personal på sådana företag måste vara godkänd för att säkerställa att de uppfyller kraven enligt “laglydig, medborgerlig pålitlighet och lämplighet i allmänhet”. Länsstyrelsen kontrollerar dem mot åtalsregistret och polisens misstankeregister. Säkerhetspolisen gör också en kontroll.

Det var Säkerhetspolisen som stoppade Stigermark från att göra värnplikt sommaren 2020. Året därpå, när han började i hovrätten, fick han återigen nej av länsstyrelsen. En förklaring till varför han trots detta fick jobb i hovrätten är att lagstiftningen endast omfattar personal på privata företag. När myndigheter anställer egna väktare behöver de inte kontrolleras av länsstyrelsen.

Frans Venizelos, säkerhetschef vid Svea hovrätt, skriver att man i fallet Stigermark har gjort en “solid utredning”.

Anton Stigermark skriver till hufvudstadsbladet:

“För det första ser jag mig inte som en högerextremist. Vad andra tycker kan stå för dem. För det andra har jag inga åtaganden och har inte gjort det på flera år. Jag är inte aktiv i något företag och har aldrig varit det. . Det var bara på pappret som jag stod vid sidan av.

När hufvudstadsbladet påpekar att hans podcast från Palaestra media publicerades så sent som i april i år svarar han att podden “var bara två vänner som satt och pratade om politik, böcker etc. Det var aldrig ett språkrör för något företag eller någon annan organisation.”

Om sin bok skriver han: “Idag hade jag valt en annan inriktning både vad gäller böcker och publicering.”

Ordningsvakterna är ofta de första ansiktena som besökarna på domstolarna möter. Många besökare kommer att vittna om svåra, livsförändrande situationer. Misshandlade kvinnor som måste vittna mot sina tidigare män och unga som riskerar att dömas i domstol för första gången.

Vakten dömdes för tre våldtäkter

I en av landets tingsrätter möts besökare dagligen av en polis som dömts för tre våldtäkter och grov kvinnofridskränkning. Han dömdes 2006 för att ha misshandlat sin nya fru upprepade gånger.

– Jag kan lätt konstatera att det ligger långt tillbaka i tiden. Däremot kan jag konstatera att det är ett grovt brott och ett relativt allvarligt straff, säger advokaten vid tingsrätten, som inte kände till den anställdes straff tidigare.

Risk för att förtroendet för domstolen urholkas

– Det är klart att det är svårt att förneka att det kan finnas en risk att förtroendet för domstolen i allmänhet och en anställd i synnerhet urholkas.

Ordningsvakten avtjänade sitt straff fullt ut 2009. Bara några år senare fick han jobb på ett HVB-hem.

– Jag vet att jag blev oskyldig, men jag har ingen lust att hälla salt i mina sår igen. Jag var tvungen att sitta med pedofiler och allt, men jag har ingen lust att spela offret och vill gå vidare med mitt liv. Varför jaga mig? Jaga dem som missköter sig i samhället.