Regeringen vill påskynda byggandet av ny kärnkraft genom ett omfattande stödsystem. Det handlar både om förmånliga statliga lån och ett fast elpris som ska garantera lönsamheten. Men planerna har fått hård kritik från tunga remissinstanser som Energimyndigheten, Svenskt Elnät och forskare vid de tekniska högskolorna.
En av invändningarna som har framförts är att alternativen till ny kärnkraft inte är ordentligt utredda. En bättre analys av de samhällsekonomiska konsekvenserna efterfrågas innan staten går in med ett så stort och långsiktigt engagemang för just kärnkraften. På agendan för söndag Ebba Busch fick frågan om hon kunde avfärda denna kritik.
– Ja, det kan jag faktiskt. För det är både, skulle jag säga, missvisande och en åsikt, svarade energiministern.
Hon menade det det finns inget trovärdigt alternativ till den satsning som regeringen förbereder.
Intervjun har fått Miljöpartiets energipolitiska talesperson Linus Lakso att reagera. Han vill att riksdagens konstitutionsutskott (KU) ska granska om minister Busch har brutit mot regeringsformens krav på objektivitet. KU har tidigare riktat kritik mot ministrar för irrelevanta uttalanden.
– Jag tycker att Ebba Buschs flagranta uttalande är höjden av arrogans. Det är rent ut sagt farligt att vara så osårbar för kritik eller några synpunkter överhuvudtaget från tunga remissinstanser som också är överens, säger Linus Lakso.
Han tror att det kan vara farligt hela energiomställningen om regeringen bortser från expertis synpunkter. Kostnaderna för ny kärnkraft är mycket höga och ledtiderna långa. Övergången riskerar att försenas, säger Linus Lakso, eftersom investeringar i till exempel vindkraft kan försvåras om kärnkraften gynnas ensidigt.
Tidigare har även Sverigedemokraternas Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott, avfärdat kritiken från expertmyndigheterna.
– Om man har varit en del av problemet och sedan kritiserar lösningarna, då tycker jag att man är mindre trovärdig, sa Tobias Andersson till DN.
DN söker Ebba Busch för en kommentar.
Läs mer:
Kritiken växer: Regeringen har för bråttom med kärnkraften
SD slår tillbaka mot kärnkraften: “Bristar på trovärdighet”
Fakta.Förslaget om ny kärnkraft
￭ Tidöpartiernas mål är att två nya reaktorer ska byggas till 2035, med ytterligare utbyggnad till 2045. Det var dock länge sedan det var lönsamt att investera i ny kärnkraft.
￭ Därför fick regeringens utredare Mats Dillén i uppdrag att föreslå hur man kan utforma ett statligt stöd för byggnation av nya kärnkraftsreaktorer. Hans förslag vilar på tre pelare.
Förmånliga lån. Staten lånar 75 procent av det kapital som behövs för att bygga reaktorerna. Kärnkraftsbolagen kan ordna resterande 25 procent. Poängen är att svenska staten kan låna till en lägre ränta än företagen. Utredningen räknar med ett lån på 300 miljarder, men vill höja det till 600 miljarder.
Garanterat elpris. Utredaren föreslår 80 öre per kilowattimme, men i praktiken skulle det bli en förhandlingsfråga mellan staten och företagen. Om marknadspriset hamnar lägre går staten in och kompenserar bolagen för skillnaden. Detta betalas med en elskatt. Skulle priset stiga över den överenskomna nivån ska överskottet gå tillbaka till staten.
Riskdelning. När reaktorerna väl är i drift görs en lönsamhetsbedömning. Är det dåligt sänks räntan på lånen. Om lönsamheten är god höjs räntan. Den garanterade prisnivån kan också justeras beroende på hur det går för företagen.
￭ Utredarens uppgift var att föreslå finansiering av ny kärnkraft. Det ingick inte att väga kärnkraft mot alternativa lösningar. Lagen om stödet föreslås träda i kraft i maj nästa år.
