Ebba-priserna på el åker jo-jo upp och ner – hufvudstadsbladet

Under onsdagen och torsdagen hade Sverige extrema elpriser, på uppemot 8 kronor per kilowattimme.

Det betydde att det kunde Det kostar 50 kr att duscha. I alla fall om man hade timpris, och duschat mellan 17-18

Sedan gick priserna tillbaka lika fort som de hade gått upp.

Under söndagseftermiddagen kostade elen runt 50 öre per kilowattimme i större delen av Dalarna, som ingår i elområde 3.

I elområde 2 – som omfattar de allra nordligaste delarna av länet – kostade elen runt 10 öre per kilowattimme.

Det fanns en tid när många svenskar hade avtal med fasta priser på el.

Numera spelar 75-80 procent av svenskarna genom att ha rörliga elpriser. De flesta dagar på året är det rörliga elpriset ett bra val. Priserna går jojo upp och ner, men på lång sikt är det oftast billigare.

De rörliga elpriserna har dock nackdelen att när det väl blir dyrt så blir det väldigt dyrt.

29 oktober i år Sverige införde en ny elprismodell. Bland andra Svensk industri var oroliga för att “flödesbaserad kapacitetsberäkning” skulle leda till högre elpriser i stora delar av landet.

Det verkar ha blivit precis som många befarat. Vid det första skarpa testet av den nya prismodellen på en plats när det är vinterkallt i Sverige, Forsmark 3 är stationär och var lugnt i Tysklanddå steg spotpriset på el kraftigt.

Elpriserna förra veckan var en påminnelse om de smärtsamma elräkningarna 2022, när många europeiska länders övergång från rysk gas tog fäste.

Ebba Busch (KD) har varit ansvarig för svensk energipolitik de senaste två åren, och beslutat om den nya prismodellen och dess Ebba-priser. Men hon verkar föredra att skylla på andra.

Efter att först ha haft prioriterade kalaset på Nobelfestivalenenergiministern gick in i debatten på torsdagen genom att gå in i ett ordkrig mot våra grannar i söder.

– Jag är galen i tyskarna, utbrast hon på en presskonferens där hon skyllde de vansinniga elpriserna på att Tyskland avvecklade sin kärnkraft.

Svaret från Berlin lät honom inte vänta.

– Svenska elpriser beror framför allt på svenska förhållanden, sa en talesperson för Tysklands energiminister till Ekot. Sverige har för lite elproduktion i de södra delarna av landet, enligt den tyska regeringen.

På en punkt har Ebba Busch rätt. Om Sverige ska ha olika elområden med olika priser borde Tyskland också ha det. För med samma argument som tyskarna själva använder så har de för lite elproduktion i den industritäta södra delen.

Men Ebba Busch älskar julen är nog framför allt ett sätt att avleda skulden.

Busch och hennes regeringskollegor har inte bara infört ett nytt system som gör elen dyrare. De har också satt käppar i hjulet för havsbaserad vindkraft, vilket är det mest effektiva sättet att snabbt öka elproduktionen.

Istället har man bestämt sig för att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Kostar vad det kostar.

Exakt hur mycket det kommer att kosta blev känt nyligen, när en statlig utredning föreslog att skattebetalarna skulle garantera kraftbolagen ett subventionerat elpris.

När priset är lägre än 40 öre går skattebetalarna – alltså du och jag – in och betalar mellanskillnaden till kraftbolagen.

Ger nu tunga remisser tummen ner till förslaget, som förväntas kosta oss alla hundratals miljarder.

Det kan tvinga regeringen tillbaka till ritbordet. Och då riskerar det första spadtaget för de nya reaktorerna att försenas ytterligare.

Detta betonar regeringen. Väsentlig. Men inte tillräckligt för att de ska prata med oppositionen om hur man skapar långsiktiga förutsättningar för att kunna bygga ut svensk energiproduktion.

Det är ingen lysande idé med Ebba-subventioner på kärnkraft. Men det räcker inte med sol och vind för att lösa alla problem heller.

För det blåser inte alltid lika mycket. Och kapaciteten att spara energi och använda den vid ett senare tillfälle är fortfarande dålig.

Det svenska elsystemets bästa batteri är vattenkraft. När det finns gott om el kan vatten sparas i magasinen som kan släppas ut när elen är dyr.

Men det är svårt att transportera tillräckligt med vattenkraft söderut från Norrlandsälvarna. Så visst behövs mer elproduktion i södra Sverige. Tillsammans med ett elnät som kan göra sitt jobb.

Sverige hade en gång 12 kärnkraftsreaktorer. Sedan dess har de två reaktorerna i kraftverket i Barsebäck stängts, tillsammans med två reaktorer i Oskarshamn respektive Ringhals.

Beslutet att lägga ner Oskarshamn 1 och 2 togs av kraftbolaget Eons styrelse, som har sitt säte i Essen i Tyskland, i mitten av 2010-talet.

Den tyska kraftjätten bedömde att det inte skulle vara lönsamt att rusta upp reaktorerna, utifrån säkerhetskrav som Fredrik Reinfeldts (M) regering införde efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011.

Men de återstående reaktorerna har uppgraderats så att de kan producera mer. Så Sverige producerar fortfarande mycket kärnkraft.

Den produktionen kommer väl till pass när efterfrågan på el växer och Sverige har blivit en stor exportör på en europeisk elmarknad.

El är inte vilken vara som helstoch besluten bör fattas med det svenska folkets intressen i åtanke.

I folkomröstningen 1980 om kärnkraft stod det på valsedeln för vinnaren Rad 2 att “Samhället ska ha ett primärt ansvar för produktion och distribution av elkraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elkraft av betydelse ska ägas av stat och kommun.”

Idag ägs Oskarshamns kärnkraftverk av tyska Uniper och finska Fortum. Och huvuddelen av vindkraftsutbyggnaden utförs av internationella riskkapitalbolag, ibland baserade i Kina. Det var inte som det var tänkt att vara.

Ett annat problem är att det svenska elnätet styrs av monopolister med litet intresse av att bygga ut nätet och öka överföringskapaciteten.

Produktion och distribution av elektrisk energi borde ägas av oss alla tillsammans.

Genom att förstatliga kärnkraften, elnäten och de stora vindkraftsprojekten kan allmänheten få de resurser som krävs för en snabb och samordnad utbyggnad.

Dessutom behöver besluten att stoppa utbyggnaden av havsbaserad vindkraft avvecklas, och storskaliga projekt för att bygga ut energilagringen måste startas.

Ebba Busch har nu tillbringat två år började prata om mer kärnkraft för att lösa Sveriges energibehov.

Under den tiden har hon själv bidragit till att förvärra de problem hon säger sig vilja lösa. Och även de mest optimistiska prognoserna säger att de nya reaktorerna inte blir verklighet förrän om tio år.

Regeringens energipolitik är en enda stor härdsmälta.