Enyat Assefa har inte hunnit sätta upp en julgran ännu, men i hörnet av vardagsrummet ligger en hög med julklappar. Både till barnen Simon och Yohana, men också till Lone Larsen och Leif Håkansson – vännerna hon fick för åtta år sedan när hon kom till Växjö.
– Vi brukar fira jul tillsammans, säger Enyat Assefa.
Hon vill inte tänka på det, men den här julen kan bli deras sista tillsammans. Om de ens hinner fira jul innan hon och familjen måste återvända till Etiopien.
Det har gått en vecka sedan hon fick avslag när hon ville förnya sitt arbetstillstånd, nu har hon och hennes familj tre veckor på sig att lämna landet om hon inte överklagar beslutet. Som P4 Kronoberg tidigare rapporterat om.
Migrationsverkets beslut kom som en chock för henne.
– Jag vill inte tänka på det alls. Det finns ingen framtid där, säger hon om sitt hemland.
Det finns två skäl varför hon inte får arbetstillstånd. En anledning är att Migrationsverket anser att hennes löneökning var för stor.
I november 2023 höjdes kraven för att få arbetstillstånd. Förut krävdes en lön på 13 000 kronor i månaden, men denna höjdes till en lön på 80 procent av den svenska medianlönen.
När Enyat Assefa, som jobbar som servicevärd på Region Kronoberg, ansökte om nytt arbetstillstånd behövde hon därför en lön på 27 300 kronor. Ett krav hon klarade tack vare två löneökningar under året.
En löneförhöjning, oavsett hur stor den är, ska inte vara skäl att neka arbetstillstånd, har Migrationsverkets Hanna Geurtsen tidigare sagt till DN, men det kan vara en indikation på att arbetsgivaren inte menar allvar och att anställningen är en falska kontrakt.
I Enyat Assefas fall är arbetsgivare Region Kronoberg.
– Det är en så uppenbart seriös arbetsgivare, säger hennes advokat Tomas Fridh.
Det andra skälet anledningen till att hon nekas arbetstillstånd är att hennes lön 2022 var lägre än vad hon skulle ha enligt kollektivavtalet. Region Kronoberg ville inte bli intervjuad, men Enyat Assefas chef på medicinkliniken, Karin Inglund, skriver att “när den låga lönen uppmärksammades höjdes den.”
Tomas Fridh menar att den låga lönen inte borde vara en anledning att neka henne arbetstillstånd nu.
– Arbetsgivaren och facket har själva kommit överens om en plan där de höjer hennes lön, och de har till och med höjt den över nivån, för att kompensera.
Han säger att Migrationsverket har två uppgifter som de ska kontrollera: om förutsättningarna är tillräckligt bra för den anställde och om det är en seriös arbetsgivare.
– Men här gör man en annan bedömning. De anser att förutsättningarna är goda och att det är en arbetsgivare som betalar ut deras lön, men de bedömer istället anledningen till att arbetsgivaren vill betala en viss lön. Det har de inget stöd för i lagstiftningen, säger han.
Hanna Geurtsen menar att Migrationsverket inte har gjort någon bedömning om Region Kronoberg är en oseriös arbetsgivare eller inte. Men att de har bedömt orsaken till lönehöjningen, då de anser att det är en rättelse efter att hennes lön varit lägre än kollektivavtalet.
– I det här fallet är det inte ett litet misstag som vi kan unna oss. Det var ganska länge sedan lönen var kollektivavtalad, och fem månader efter att facket påtalat den felaktiga lönen, säger Hanna Geurtsen.
– Man måste uppfylla villkoren baklänges för att få arbetstillstånd framåt, tillägger hon.
Enyat Assefa måste ta smällen nu för ett misstag som hennes arbetsgivare gjorde för två år sedan, är det rättvist?
– Det är inget som vi kan tänka eller bedöma. Vi tillämpar den lagstiftning som vi måste tillämpa. När det gäller uppehållstillstånd baserat på anställning vilar ett enormt ansvar på arbetsgivaren.
Enyat Assefa hade tänkt bjuda in hennes kollegor på tårta när hon skulle få sitt nya arbetstillstånd.
– Det skulle vara en svensk flagga på tårtan, säger hon.
Nu börjar hon istället överklaga avslaget. Hon har ännu inte vågat berätta för sina barn att de kanske måste lämna Sverige, landet där de växte upp.
– Jag försöker lugna ner mig och fokusera på hur jag ska lösa det här. Mina barn förtjänar att stanna i Sverige.
Fakta.Försörjningskravet
En person som kommer till Sverige från ett land utanför EU eller EES för att arbeta behöver ett arbetstillstånd. Den 30 november 2022 beslutade riksdagen att kraven för arbetstillstånd skulle skärpas, krav som började gälla i november 2023.
Tidigare krävdes en lön på 13 000 kronor i månaden för att få arbetstillstånd, men det höjdes till en lön som är 80 procent av medianlönen i Sverige. Den 18 juni i år var medianlönen 35 600 kronor. För arbetstillstånd krävs därför en lön på 28 480 kronor i månaden före skatt. Reglerna kan komma att skärpas ytterligare och höjas till 100 procent av medianlönen från juni 2025, enligt ett förslag från regeringens utredning.
Personer som ansöker om uppehållstillstånd eller uppfyller kraven för uppehållstillstånd berörs inte av det nya stödkravet. Inte heller professionella tränare och idrottare, au pairer eller praktikanter i forskning eller internationellt utbyte.
Källa: Migrationsverket, regeringen.
