Finska försvaret ger klartecken till havsvindkraft på Åland

En ensam havsörn svävar över kullerstenarna. De första snöflingorna faller. En vardagseftermiddag på senhösten är det tyst och öde på norra Åland.

Här utanför planeras en av världens största vindkraftsparker till havs. Projektet har fått namnet Sunnanvind. Hur omfattande det blir beror på vem du frågar. I prospektet från Ålands landskapsregering talas det om 200-300 vindkraftverk på en yta ungefär lika stor som Öland.

Sunnanvind var redan initierad av den förra regeringen. I projektet identifierades två lämpliga områden, ett söder om Åland och ett norr om Åland.

– Men försvaret sa nej till den i söder, så vi har gått vidare med den i norr, säger Camilla Gunell (S), infrastrukturminister i landskapsregeringen.

Åland är självstyrande provinser i Finland och en demilitariserad zon, men försvarsrelaterade frågor avgörs av regeringen i Helsingfors.

Camilla Gunell motiverar det gigantiska projektet dels utifrån klimatnyttan, dels utifrån ekonomin.

– Åland behöver ett nytt ekonomiskt ben att stå på. Energiproduktion blir en ny inkomstkälla för våra kommuner och för landskapet. Vi hoppas att det kan bidra till nya utbildningsmöjligheter, till sysselsättning och till affärsmöjligheter för vårt näringsliv, säger hon.

Eftersom vindkraftsbolagen betalar skatt till kommunerna och arrendeavgifter till landskapsregeringen finns det gigantiska summor att driva in för Åland. Om projektet är blockerat.

Sunnanvind kommer att producera betydligt mer el än vad Åland, med sina drygt 30 000 invånare, behöver. Camilla Gunell lyfter fram gynnsamma exportmöjligheter utifrån öarnas strategiska läge mellan södra Finland och Mälardalen.

Årlig produktion beräknas till cirka 20 terawattimmar. Som jämförelse producerade de tre reaktorerna i Forsmark, 23 terawattimmar 2023.

Om det är lugnt vid havet den här dagen är diskussionen desto mer hetsig i en av stugorna som ligger på första våningen på klipporna. Utsikten är underbar. Föreningen som absolut inte vill att den vackra utsikten förstörs av vindkraftverk kallar sig för Västerhavets Vänner.

– Om planerna blir verklighet får vi ett industriområde istället för det havsområde som Finlands Naturskyddsförbund har utpekat som en av landets naturpärlor. Vi ska inte offra det mest unika vi har, säger Lena Laitinen, ordförande i vännerna.

Deras invändningar är många. Vindkraften kommer att påverka sjöfåglar, fiskar, havsvattenkvaliteten, turisternas intresse för öarna och riskerar att röra upp sediment på botten, som idag innehåller radioaktivt avfall från Tjernobylolyckan.

– Vi tror inte heller på de ekonomiska kalkylerna. Vinsten finns bara inom design och konstruktion, inte i verksamheten. Då står stolparna bara där, säger Lena Laitinen.

Till det kommer säkerhetsaspekten.

– Affärsmodellen för de som bygger är att sälja bruken. Då kan till exempel kinesiska eller ryska ägare komma hit via bulvaner. Det känns olustigt att vi skulle kunna få flera hundra spiontorn mellan Finland och Sverige, säger Lena Laitinen.

Daniel Mattsson, även han aktiv i Nordsjöns Vänner, tror att projektets storlek gör att Åland hamnar i rampljuset.

– Vi hoppas att situationen lugnar ner sig i världen, men vill vi verkligen ha det som kan bli Östersjöns största mål för sabotage bara 15 kilometer bort?

I provinsens regeringsbyggnad i Mariehamn funderar minister Gunell på vilken roll det känsliga Östersjön kan ha för att Europa ska minska sitt beroende av fossil energi. Hon minns ett möte i Köpenhamn i augusti 2022. Då träffades regeringarna i åtta länder runt innanhavet och undertecknade Marienborgsförklaringen.

Meningen med det är att länderna av säkerhetsskäl bör bygga ut havsbaserad vindkraft för att befria Europa från rysk olja och gas.

– Ur ett europeiskt perspektiv kommer Östersjön att bli de nya Gulfstaterna och förse Europa med energi och vätgas, säger Camilla Gunnel.

När den svenska regeringen nyligen sa nej till 13 vindkraftsparker i Östersjön hänvisade de också till säkerheten. Enligt regeringen blir det svårare för försvaret att upptäcka attacker mot Sverige om det finns vindkraftsparker vid kusten. Liknande argument använde det finska försvaret när de sa nej till bruken söder om Åland.

Camilla Gunell funderar på om Danmark skulle kunna vara ett exempel.

– Danmark har varit med i Nato länge och har lång erfarenhet av havsbaserad vindkraft. För danskarna är samexistensen inte lika svårt, konstaterar hon.

Anders Jansson bor i Geta, en av de kommuner som spås få en rejäl ökning av kassan från vindkraft. Han är kritisk till att projektet är så enormt.

– Det är långt, långt mer än vad Åland behöver. Jag tror att de företagare som vill etablera vindkraft har gjort misstaget att tala om miljoner på miljoner i inkomster för de små kommunerna. Folk här har fötterna på jorden och tror inte på sådant, säger han.

Daniel Mattsson håller med.

– Varför ska vi ha så bråttom på lilla Åland? Det är riskabelt att gå in i en bransch som snabbt kan bli mättad med utbud. Finns det guld i vinden finns förutsättningarna fortfarande om tio år. Vi kanske borde låta någon större än oss prova detta koncept först.

Läs mer:

Regeringen nickar till vindkraft: “Extremt överraskande”

Militären i andra länder säger ja till havsbaserad vindkraft

Saab-vd:n: Vi kan hantera “siktstörningar” från havsbaserad vindkraft