Ett utbrott av en hittills mystisk sjukdom i Kongo har fått stor internationell uppmärksamhet. Men vad vet vi egentligen?
Dessutom Nobelkuriosa, fågelinfluensaexperiment och en politisk covid-rapport i USA.
Oklar. Är sjukdom X här? Sjukdom X är WHO:s namn på en ny sjukdom som kan orsaka utbredd infektion.
Innan du får panik och börjar hamstra ansiktsmasker och toalettpapper, låt oss gå igenom vad vi vet just nu.
Utbrottet ska ha börjat i slutet av oktober. Vanliga symtom är feber, huvudvärk, hosta, rinnande näsa och värk i kroppen. Exakt hur många som har drabbats och dött är oklart. Runt 400 personer uppges ha insjuknat, men siffran varierar något. Det är också troligt att lindrigare fall inte rapporterades. Hur många som dog är ännu mer oklart. Reuters rapporterade att 143 har dött, men enligt den afrikanska smittskyddsmyndigheten är det 79 och WHO säger för närvarande 31 dödsfall. Mer än hälften av dödsfallen är barn under fem år.
Utbrottet är i en avlägsen del av landet utan tillgång till laboratorier och begränsad tillgång till sjukvård. Området har också drabbats av regnväder och är svårt att nå. Även denna del av Kongo har drabbats hårt av livsmedelsbrist och har låg vaccinationstäckning. Det finns inte heller några större åtgärder för att minska spridningen av malaria. Allt detta har gjort det svårare att utreda utbrottet.
Några av dem initiala tester har varit positiva för malaria. Men det kan vara flera sjukdomar inblandade, enligt WHO. Symtomen och dödsfallen, särskilt bland barn, kan vara malaria, lunginflammation, influensa, covid-19, mässling och en allvarlig konsekvens av E. coli-infektion. Det går inte att utesluta en helt ny sjukdom, men det mesta tyder på att det är någon redan känd sjukdom som har förvärrats av undernäring.
Politiskt färgad. Covid-19 kom från ett labb, WHO:s covid-insats var ett misslyckande och Trumps åtgärd för att producera covid-vacciner var en framgång, men FDA borde inte ha godkänt dem så snabbt. Och då var det helt klart Tony Faucis fel. Det är en kort sammanfattning från en 520 sidor lång rapport från en kommitté vid det amerikanska representanthuset om landets covid-svar. Det finns dock inga nya bevis för en labbläcka, istället är det samma argument som vi har hört många gånger tidigare.
Som du kanske har gissat har denna rapport redan kritiserats för att vara politiskt ensidig, eftersom kommittén leds av en republikan. Demokraterna släppt sin egen rapport där de försvarade Fauci och avfärdade många av slutsatserna kring ursprunget till coronaviruset.
Vallmo. Så var det veckan då årets Nobelpristagare kommer till Stockholm (och Oslo). Varje nobelpristagare får ta med sig sin partner och ytterligare 14 följeslagare till Stockholm och Nobelfestivalen. Kemipristagaren David Baker tog med sig många fler till Stockholm, långt över 100. Han ska dock inte ha fått några extra platser på Nobelbanketten, men de ska ha ordnat en egen middag i en festlokal.
Experimentera. Det har varit mycket om fågelinfluensa i Vetenskapsrummet den senaste tiden. Det beror på utvecklingen i USA, och spridningen bland mjölkkor i landet. H5N1-viruset infekterar sällan människor, och det är extremt sällsynt att viruset överförs mellan människor. Ett protein på virusets yta, kallat hemagglutinin, är inte anpassat för att binda till mänskliga celler.
Nu visar forskare att en enda mutation i ytproteinet hos fågelinfluensaviruset som sprids bland mjölkkor kan räcka för att det ska bli bättre på att smitta människor. Forskarna medger att det sannolikt kommer att krävas fler förändringar för att viruset ska bli mer smittsamt. Experimenten gjordes på delar av viruset, så forskarna skapade inte ett mer smittsamt virus. Det är inte heller en mutation som finns i naturen. Men studien visar att det är viktigt att övervaka spridningen av H5N1-viruset, och att vi har en beredskap. Studien publiceras i tidskriften Science.
Amina Manzoor är vetenskapskommentator på hufvudstadsbladet. Hon är särskilt intresserad av vacciner, folkhälsa och pandemier och har även skrivit en bok om covid-pandemin. Hon har mottagit flera utmärkelser, bland annat IVA-priset för vetenskaplig excellens inom journalistik. I Vetenskapsrummet skriver hon om de stora händelserna inom forskning och vetenskap.
