FOI varnar för AI i försvar
Forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, undersöker just nu hur AI och så kallade stora språkmodeller kan användas inom det svenska försvaret. Genom att testa två modeller, Llama och Mistral, utbildade på FOI:s säkerhetspolitiska PM, har forskarna analyserat deras potential att till exempel sammanfatta texter och svara på frågor på svenska. Resultaten visar att modellerna förbättrats genom att träna på svenska data, men stora utmaningar kvarstår.
En av svårigheterna är att jämföra modellerna och säkerställa tillförlitlighet, eftersom de ibland ger felaktiga svar, så kallade hallucinationer. Dessutom är det tidskrävande att anpassa data för utbildning och modellerna kräver omfattande hårdvaruresurser. FOI framhåller behovet av försvarsanpassade testmetoder för att objektivt bedöma nya modeller.
Trots möjligheterna måste förväntningarna balanseras, särskilt när kommersiella intressen bidrar till hajpen kring AI, enligt FOI:s forskare, som ser skeptiskt på potentialen i försvarssammanhang.
Svensk militär ger sig ut i rymden
Regeringen satsar på att utveckla det svenska försvarets kapacitet i rymden. Nyligen tilldelades Försvarsmakten en rymdmiljard som ska investeras under 2024-2032 med fokus på spaning och övervakning från rymden, nationell utsändningsförmåga och militär rymdsituationsbild.
Möjligheten att skicka upp egna satelliter från Sverige bör förbättra säkerheten och även möjliggöra för svenska aktörer inom myndigheter, industri och akademi att bedriva rymdverksamhet. Spaningssatelliter med global räckvidd kommer att bli en central del av försvarets underrättelseinsamling.
Rumsliga bilder, som identifierar satelliters banor och aktiviteter, är framtagna för att skydda svenska resurser och motverka hot från andra aktörer. Dessutom minskar risken för kollisioner i rymden.
Den blågula rymdsatsningen stärker inte bara Sveriges totalförsvar, utan bidrar också till internationellt samarbete och ett hållbart utnyttjande av rymden, enligt Försvarsmakten.
Drönare som framtidens datamulor
Mängden information inom militärledning växer explosivt, men överföringstekniken har inte hängt med. När radio inte är ett alternativ, till exempel vid störningar eller av säkerhetsskäl, kan “datakrossning” vara en lösning.
Det handlar om att fysiskt transportera data mellan olika punkter och fordonet som används kallas “datamula”. En rapport från FOI, på uppdrag av Försvarets materielverk, lyfter fram drönare som ett särskilt lämpligt fordon för detta. De är snabba, har ett bra utbud och utvecklas tekniskt i snabb takt.
Principen påminner om djurövervakningsmetoder, där data lagras och överförs när en enhet når en mottagande nod. Vid militär användning kan systemet byggas hierarkiskt. Drönare kan till exempel samla in stora mängder bild- och 3D-data från ett geografiskt område, som de sedan levererar till en insamlingsplats. Därifrån transporteras informationen vidare via andra datamulor till högre ledningsnivåer.
Fördelarna är stora datamängder med hög överföringskapacitet, även om förseningar kan förekomma. Cybersäkerhet är en utmaning, eftersom en motståndare kan försöka komma åt känslig information. Kryptering och användning av så kallade “svarta datamulor”, som inte själva kan dekryptera data, är möjliga lösningar, enligt FOI.
