Ibland har du fel. Du är bara människa. Du gör misstag och ångrar dig. Som jag, med SJ.
Ofta, och under lång tid, har jag hånat vårt statliga järnvägsbolag för att tågen är så kroniskt försenade, och ingenting verkar någonsin bli bättre.
Usch, så dumt av mig. Och hur fånigt mitt försvar framstår i efterhand: att det är så lågt hängande frukt. Det har alltid dinglat där, som något från Bibeln, alltid moget och inbjudande, det är bara att sträcka ut handen och plocka.
Vilket jag gjorde. Och jag skäms för det (också som något från Bibeln): att jag i min dumhet tänkt att det vore bra om tågen går tillförlitligt i tid, eftersom tåg är det absolut mest miljö- och klimatvänliga sättet att resa. Men det var innan jag snubblade över den brittiske komikern Jason Hazeley.
Vi har att göra med en helt ny sorts grön nollvision.
Många komiker ser varandra som “obekväma sanningssägare”, vilket nittionio gånger av hundra bara betyder att de är irriterande. Hundrade gången är Jason Hazeley när han förklarar nyttan med herrelösa tåg.
“Tåg använder mindre resurser än andra transportformer eftersom de tenderar att ställas in, vilket är bättre för planeten”, påpekar han. “Det innebär att folk börjar ta bussen istället, vilket skapar mer trängsel ute på vägarna, vilket uppmuntrar fler att lämna bilen hemma och ta tåget, vilket de inte kan, eftersom det inte händer något.”
Ja! Naturligtvis! SJ har faktiskt alltid legat steget före i grönt tänkande! Och när mina ögon väl är öppna kan jag inte sluta se.
I sin hållbarhetspolicy SJ säger rakt ut att de strävar efter “minsta möjliga klimatpåverkan” – och vad har mindre klimatpåverkan än att stanna på plattformen, och i förlängningen hemma? Ingenting!
Med denna kunskap kan du, en enkel man, kvinna eller höna av folket, se på följande information i ett nytt ljus: Förseningar är på en genomgående hög nivå år efter år. “Det är egentligen bara de senaste två åren som en förändring har märkts med förseningarna. Och sedan genom att göra dem ännu värre”, som Svenska Dagbladet uttrycker det (13/12).
Rapporten lovar SJ:s vd, Monica Lignegård – med sin sedvanliga likgiltighet – att läget kommer att vara riktigt dåligt i minst tre-fyra år till. “Det tar alldeles för lång tid. Det kan jag bara hålla med om”, säger hon – utan att vilja ge någon närmare förklaring till varför problemen aldrig blir lösta.
Men vi vet: Vi har att göra med en helt ny sorts grön nollvision. Vilket ger positiva effekter på alla plan – inte bara för miljön och klimatet, utan även för oss resenärer. För ett inställt tåg är också ett tåg, och om det aldrig avgår kan det heller aldrig bli försenat. Med lite tur ställs hela julen in, så att folk slipper överkonsumtion av mat och julklappar.
Jag förstår allt det nu. Och jag vill säga förlåt till SJ: Förlåt.
Läs mer:
Lisa Magnusson: Vi kanske inte kan skapa rättvisa åt det syriska folket, men vi kan säga förlåt
Isobel Hadley-Kamptz: Vi ser en ung demokrati som försvarar sig
