Förslag: Flyttstöd till arbetslösa sörlänningar

Det satsas hundratals miljarder på den så kallade gröna omställningen i norra Sverige och det har tidigare gjorts bedömningar att det kan krävas uppemot 100 000 nya invånare i samhällsomvandlingen.

Men vem ska ta jobben i ett område som redan har landets lägsta arbetslöshet? Och hur kan infrastruktur, energi och bostäder ordnas i snabb takt, samtidigt som det offentliga och samhällsservicen håller jämna steg.

Tillväxtverket har en nyckelroll i att hantera dessa frågor genom sitt uppdrag att samordna den nya industrialiseringen i Norrbotten och Västerbotten. Nu har myndigheten lämnat sin första delrapport till regeringen – med en rad rekommendationer.

Bland annat föreslås incitament för det som kallas stärkt arbetskraftsrörlighet, till exempel genom paketlösningar för arbetslösa som kan tänka sig att flytta från andra delar av Sverige.

– Utmaningen är att vi i Sverige sällan flyttar på jobbet, utan bara vid några väl valda tillfällen i livet. Sedan måste man titta på vilka inlåsningar som finns för att komma till rätta med detta på ett annat sätt, säger AnneLie Granljung, samordnare på Tillväxtverket.

Som flyttpenning?

– Vi pratar inte om det som ett bidrag, utan snarare som ett stöd. Poängen är att det behövs bättre incitament för att öka rörligheten på arbetsmarknaden.

Sverige har genom historien haft flera typer av flyttpenning, bland annat på 80-talet för att få fler att flytta från norr till söder för att arbeta. Det är också något som efterfrågats i debatten.

Men det räcker inte, menar Tillväxtverket som i sin delrapport ger totalt nio rekommendationer till regeringen.

– Vi måste göra många saker parallellt snarare än att satsa allt på några få insatser. Det finns ingen perfekt plan som löser allt direkt, säger AnneLie Granljung.

För närvarande lämnar många studenter de drabbade länen efter examen. För att ändra på det vill Tillväxtverket att universiteten i Umeå och Luleå får i uppdrag att utreda hur de kan koppla ihop studenter och potentiella arbetsgivare på ett bättre sätt redan under utbildningen.

Ännu en utmaning är att många små och medelstora företag riskerar att hamna i skuggan av de allra största mångmiljardinvesteringarna.

– De mindre aktörerna är inte lika medvetna om vad som krävs för att vara relevant, så vi måste hjälpa till att öka kompetensen där, säger AnneLie Granljung.

Samtidigt krävs inte bara nya investeringar. Det är också viktigt att bygga vidare på redan påbörjade satsningar, säger Tillväxtverket. Bland dessa nämns ett fortsatt statligt stöd till kommunernas arbete med näringslivsutveckling och att stärka det redan pågående arbetet kring miljötillstånd.

Vilka är de största bromsbeläggen just nu?

– Befolkningsförsörjningen är en av de svåraste frågorna. Och infrastrukturen. Det är mycket långa planprocesser kopplade till både väg och järnväg.

Att stärka utvecklingen i Norrbottens och Västerbottens län beslutade regeringen i somras om ett kollektiv strategivilket till stor del ligger i linje med Norges vekstverks rekommendationer.

Delar av detta märks även i höstbudgeten, bland annat genom en satsning för att underlätta bostadsbyggande i norra Sverige.

– Våra rekommendationer bemöts med stor nyfikenhet och god respons. Många börjar förstå att det inte går att välja bort den här omställningen, säger AnneLie Granljung.