Kräv att Tyskland ska delas upp i elregioner, bygga ut kärnkraften, sänka elskatten och förbättra energieffektiviteten.
Dessutom: pausa den nya överföringsmetoden för el.
Här är politikernas förslag för att lösa elpriserna.
Artikeln i korthet
■ Alla partier i Sverige vill hålla elpriserna låga och jämna, men är oense om hur det ska gå till.
■ Några förslag är utbyggd kärnkraft, energieffektivisering och investeringar i att bygga ut förnybar el.
■ Parterna är också oense om den nya modellen för elöverföring, där S är tydliga med att den ska stoppas, medan till exempel KD säger att de höga elpriserna inte säkert kan hänföras till modellen.
Sveriges politiska partier är överens om en sak: höga elpriser är “orimliga” och något måste göras åt det svenska elsystemet.
De är dock oense om exakt vilka åtgärder som krävs och varför det har blivit så – med skenande elpriser under två dagar och stora prisskillnader mellan norr och söder.
hufvudstadsbladet har frågat alla partier vad de vill göra, och kollat hur de ser på uppdelningen i elområden och det nya sättet för elöverföring.
Krav för Tyskland
Centerpartiet vill precis som S och L kräva att Tyskland delas upp i fler elområden än ett så att inte all Tysklands elproduktion, eller brist på sådan, påverkar södra Sverige i samma utsträckning som den gör idag.
C vill också sänka elskatten, bygga ut elkraften i form av förnybar energi “i närtid” och satsa på energieffektivisering.
“Det sänker direkt elräkningarna för hushåll och företag samtidigt som det blir mer el över till alla andra, vilket också sänker priserna rejält”skriver partiets klimat- och energipolitiska talesperson Rickard Nordin i ett mejl.
Energieffektivisering och svenska elpriser
Miljöpartiet vill också “satsa stort på energieffektivisering”. Partiet vill också satsa på grön baskraft (kraft som går att reglera), bygga ut vind- och solkraft i södra Sverige och bygga ut elnätet så att mer el kan föras söderut från vattenkraften i norr.
“Vad vi inte ska göra är att låsa in svenska hushåll i dyrare elpriser i decennier framöver genom hundratals miljarder i subventioner till kärnkraft”skriver partiets talesperson Daniel Helldén i ett mejl.
Vänsterpartiet, som menar att “elmarknaden är i kaos”, vill se över elnätsavgiften och även “införa svenska priser på el”.
“Där vi skiljer hemmamarknaden från exportmarknaden är det en missuppfattning att vi ska betala samma priser här som de vi exporterar för”skriver partiets presstjänst.
Tidöpartierna framhåller kärnkraften
Från regeringspartiernas sida är det mycket fokus på att bygga ut kärnkraften.
“Innan avvecklingen hade Sverige samma elpris i hela landet. Utöver elproduktion bidrar kärnkraften till en stabilitet i elsystemet som Sverige nu delvis tappat.”skriver Liberalernas pressavdelning i ett mejl.
Partiet skriver också att man i valet 2022 krävde lägre elskatt, och “att det ska skrivas in i ellagen att Svenska Kraftnät ska bygga, driva och underhålla transmissionsnätet så att hela Sverige får samma elpris, inspirerat av ellagstiftningen i Finland”.
Även Sverigedemokraterna är för en lägre elskatt, och skriver i ett mejl att det inte är någon hemlighet att de driver regeringen i frågan. Partiet vill annars “värna om villkoren för vattenkraft och kraftvärme” och ser gaskraft som ett alternativ i väntan på ny kärnkraft.
Öppet för “riktat stöd” i vinter
Det tycker SD också “regeringen måste vara beredd att agera med riktat stöd om vinterns elräkningar blir orimligt höga i de södra elprisområdena”.
Kristdemokraternas pressavdelning konstaterar i ett mejl att Sveriges problem inte är elproduktion, utan att vi saknar ström.
“Den enskilt viktigaste investeringen vi kan göra för stabilare elpriser är att bygga ut vår baskraft som kan leverera el oavsett väder. Det gör vi genom investeringar i befintlig och ny kärnkraft och kraftvärme, samt bättre förutsättningar för befintliga vattenkraft.”
Moderaterna har inte återkommit med något svar. Det har inte Socialdemokraterna heller gjort, men i en intervju med hufvudstadsbladets Anette Holmqvist säger partiledaren Magdalena Andersson att hon vill införa en elpriskommission som ska hitta sätt att sänka elpriserna.
Delade meningar om den nya metoden
Hon är också tydlig med att hon vill pausa den nya metoden för elöverföring som infördes den 29 oktober. Dessförinnan varnade experter för högre priser och vissa menar att de stora prisskillnader och prisrusningar som har skett nu delvis är på grund av den nya metoden.
V och MP vill också undersöka möjligheterna att stoppa metoden, medan C inte kommer med så skarpa krav.
“En bra början hade varit att regeringen och Svenska Kraftnät redovisade priseffekterna av den nya modellen så att politikerna kan utvärdera om åtgärder bör vidtas”, skriver Rickard Nordin.
KD menar å sin sida att det inte går “att dra några slutsatser om hur den nya modellen har påverkat elpriset idag”, och SD konstaterar att “metoden är under utveckling”.
Ny metod för elöverföring
■ Den 29 oktober infördes den nya elöverföringsmetoden “flödesbaserad kapacitetsberäkning”, enligt EU:s gemensamma regelverk. Genom att använda elnätet mer effektivt kan Svenska kraftnät (SvK) överföra mer el från producenter till konsumenter.
■ SvK bedömer att den nya metoden motsvarar en utbyggnad av stamnätet för 40–50 miljarder kronor, vilket skulle ha tagit tio år.
■ Ökad elöverföring förväntas bidra till att utjämna elpriset mellan olika elområden. Både inom Sverige och mellan olika länder – vilket gör att många svenskar, som jämfört med övriga Europa har billig el, kan räkna med högre elpriser.
■ Den nya metoden har testats i nästan två år. Testresultaten visar att hela Sverige får i snitt 4–6 procent dyrare el under ett vinterhalvår och att elområdena SE1, SE2 och SE3 i snitt får 6–9 procent dyrare el under en hel år, medan elområde SE4 får 10 procent billigare el under ett helt år .
Källa: Svenskt elnät
En annan aktuell fråga är Sveriges uppdelning i fyra olika elområden, som framför allt elkonsumenter i södra halvan av landet är upprörda över. Här pågår en gemensam översyn av indelningen av elområden i Europa där Svenska kraftnät ansvarar för översynen i Sverige.
Detta arbete är nu i sitt slutskede i början av 2025, slutsatserna förväntas presenteras.