Jorden var oförklarligt varm förra året, och modeller har hittills misslyckats med att förklara varför. Men nu kan tyska forskare vara en oroande lösning på spåren – några av molnen har försvunnit.
Jorden var oförklarligt varm förra året – försvunna moln kan vara orsaken.
Foto: Janerik Henriksson / TT NYHETSBYRÅ
2023 var rekordvarmt på jorden – 1,5 grader varmare än förindustriell tid. Väderfenomenet El Niño och mänskliga utsläpp av växthusgaser står för en stor del av temperaturökningen – men inte allt, enligt forskarnas modeller. 0,2 grader av ökningen gick inte att förklara.
Helge Gössling, klimatfysiker vid tyska Alfred Wegener-institutet, bestämde sig tillsammans med några kollegor för att titta på planetens albedo – reflektivitet.
Studsar ut i rymden
När solens strålar når planeten studsar vissa tillbaka ut i rymden.
– Om man tänker på jordens yta finns det några väldigt reflekterande ytor som is, snö och öknen, medan haven däremot är ganska mörka, säger Gössling.
Haven absorberar cirka 95 procent av värmen om solen skiner direkt på dem.
– Men har man moln istället för mörkt hav når man en albedo på 50 procent, om det är molnigt.
När forskarna tittade på det lågt liggande molntäcket för 2023 med hjälp av satellitdata upptäckte de att det var ovanligt svagt, cirka 4 procent mindre än ett normalt år, inklusive över tropikerna. Det kan vara så att jordens reflektionsförmåga under året var den lägsta sedan 1940-talet, och tillräckligt för att förklara skillnaden på 0,2 grader.
– De 0,2 graderna är mycket, för det handlar faktiskt om den nuvarande uppvärmningen. Om den långsiktiga temperaturökningen ligger någonstans runt 1,3–1,4 är det mer än en tiondel av det, säger Gössling.
Störande teori
Så var har molnen tagit vägen? Gössling lyfter fram naturliga variationer eller att sjöfarten minskat sina utsläpp av svaveldioxid, vilket kan ha lett till minskad molnbildning. En tredje, mer oroande teori är att klimatförändringarna orsakar nedgången. Om detta stämmer leder ett varmare klimat till mindre moln, vilket i sin tur leder till att jorden värms upp snabbare, vilket kan innebära att klimatmodellerna behöver justeras.
– Jag skulle inte säga att det här förändrar hur orolig man ska vara för den globala uppvärmningen i framtiden, säger Gössling och fortsätter:
– Men man kan säga att bästa möjliga utfall har blivit sämre.
Molnforskaren Vaughan Phillips vid Lunds universitet säger att studien ligger i linje med tidigare forskning som visat på ett samband mellan låga moln och klimatförändringar.
– Det är väldigt intressant att se de här 0,2 graderna kopplade till det, och det är väldigt rimligt, säger han.
Rättad: I en tidigare version av texten angavs fel årtal på vissa ställen.
