Gymnastikförbundet öppnar för förändring efter landslagavhopp

På kort tid har två av landets främsta gymnaster riktat hård kritik mot landslagets verksamhet.

Tonya Paulsson har bestämt sig för att byta nation och börja tävla för Taiwan. Alva Eriksson bojkottar veckans landslagsläger i Eskilstuna.

Båda gymnasterna pratar om en ohälsosam träningsmiljö i landslaget, om en tystnadskultur och att gymnaster som inte tillhör Eskilstuna GF har svårt att få samma chans i landslagsverksamheten som de som gör det. Kritiken riktas särskilt mot förbundskapten Helena Andersson Melander.

säger Catharina Espmark att facket inte har några synpunkter på hur Andersson Melander sköter sitt jobb, snarare tvärtom.

– Hon utför enormt mycket arbete. Däremot kan jag förstå kritiken angående hur det uppfattas när en person har flera roller. Därför planerar vi nu hur det här ska se ut i framtiden och det återkommer vi till inom en snar framtid, säger Espmark.

DN har vid flera tillfällen gett Andersson Melander möjlighet att bemöta kritiken. Hon tackade inledningsvis nej till en intervju och hänvisade till förbundsledningen och har i efterhand nämnt tidsbrist som anledningen till att hon inte kan stå upp och tala.

Catharina Espmark menar att det är upp till förbundskaptenen att avgöra om hon vill besvara kritiken offentligt eller inte.

– Precis som vi ska ha respekt för dem som väljer att gå ut och vara kritiska, eller positiva, ska vi också respektera en vilja att inte prata, säger hon och berättar att kritiken från landslagsgymnasterna har överraskat förbundet.

– Vi har inte sett några tecken på att det skulle bli så här. Då måste man vara öppen för att andra synpunkter kan komma fram och då måste vi agera, säger Espmark.

Kritiken mot Andersson Melander och landslagsverksamheten kommer även från Alva Erikssons klubb, Stockholm Top Gymnastics (STG), som menar att förbundet länge struntat i de förändringar i verksamheten som klubben föreslagit.

– Generellt kan jag säga att kritiken ofta inte är tillräckligt konkret. Vi lyssnar på många personer i verksamheten, såsom föreningar, experter, forskare, gymnaster och tränare. En del tar vi med oss, andra inte, säger Espmark.

– Den kompetens som finns i Eskilstuna finns ingen annanstans i landet och det är uteslutet att vi skulle flytta. Då kan vi säkert göra det bättre för de gymnaster som inte tillhör Eskilstuna GF, säger hon och tillägger att man tittar på möjligheten att hålla landslagsläger i andra städer.

2011 startade föreningen och Svenska Olympiska Kommittén satsar stort på gymnaster i åldrarna 12 till 18. Målet var att Sverige skulle ha ett lag på plats vid OS 2016 – och ta en individuell tävlingsmedalj. Det misslyckades, bara Emma Larsson blev uttagen till Rio och slutade på 35:e plats i mångkampen.

I OS 2021 var Jonna Adlerteg den enda svenska gymnasten och var väldigt nära en finalplats i parallella takter, sedan tog hon en paus och meddelade senare att hon avslutar sin karriär.

Flera landslagsgymnaster har de senaste åren slutat på grund av skador, andra har gått i förtidspension av andra skäl.

Espmark, som tillträdde som generalsekreterare i april förra året, väljer ändå att se satsningen på Eskilstuna, där gymnastikförbundet samlat kompetens inom olika träningsområden, som en succé.

– Att vi lyckats samla så mycket kompetens där i form av tränare, sjukgymnaster, psykologer och dietister är en succé i sig. Sedan såg vi ett fint resultat tidigare i år med ett lag i finalen på EM. Det har aldrig hänt förut, säger Espmark.

I februari presenterades ytterligare en satsning – med sikte på OS i Brisbane 2032. Nu har två av landets bästa gymnaster sagt nej till landslaget, samtidigt som förbundet hamnat i konflikt med en av de ledande föreningarna. Espmark säger att det inte är en gynnsam situation.

– Det är tråkigt att Tonya byter länder och det är klart att vi vill ha Alva (Eriksson) i landslaget och att vi vill lyssna på henne. Vi har sökt henne och hoppas att hon vill prata med oss, säger Espmark.