Ryssland
Ryssland var en av diktatorn Bashar al-Assads största allierade. Nu måste den ryska regeringen ta itu med konsekvenserna av hans fall. De viktigaste är deras militärbaser i landet – en flottbas som de haft sedan sovjettiden och en flygbas som etablerades under inbördeskriget, enligt Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Båda baserna används för att försörja ryska militära operationer i Afrika. Nu är det nödvändigt att förhandla med den nya regimen för att behålla närvaron i den östra Medelhavsregionen.
– De måste försöka spela på alla strängar de har för att behålla baserna. Det är en ganska brant uppförsbacke efter att ha stöttat al-Assad så länge, säger Aron Lund.
HTS och allierade
Jihadiströrelsen Hayat Tahrir al-Sham (HTS), ledd av Abu Mohammed al-Julani, bildades 2011 under namnet Nusrafronten som grenen till terrorgruppen al-Qaida i Syrien. 2017 tog de sitt nuvarande namn, slogs samman med andra grupper och skar banden med al-Qaida.
Nu vill de ha en stat för alla medborgare, enligt al-Julani. För honom är det viktigt att få stöd från omvärlden – men också att hans allierade, inklusive transnationella jihadister, är nöjda.
– Det här är en grupp vars hela syfte har varit dels att störta al-Assad och dels att upprätta en islamistisk stat. Det skulle bli en väldigt het debatt inom gruppen om de började tumma på det, säger Aron Lund.
Efter att tidigare bara ha kontrollerat provinsen Idlib ska HTS försöka styra en stat, med infrastruktur, myndigheter och storstäder. De måste också ta itu med flera religiösa minoriteter och människor som skulle ha föredragit att al-Assad-regimen stannat.
Dessutom är de under terrorsanktioner medan sanktionerna mot Syrien fortfarande är på plats. Syrien står inför en stor ekonomisk kris och striderna pågår i stor utsträckning.
– Abu Mohammed al-Julani kan ha förändrats mycket, men inte så mycket som han vill få det att synas. Det beror på deras omgivning och miljön de verkar i, säger Aron Lund.
– Om de hamnar i en situation där man utmanas av andra grupper eller om en intern opposition växer så är risken att de faller tillbaka till den här hårda linjen.
Kurderna
– De vill nog bara överleva i den nuvarande situationen.
Så beskriver Aron Lund de kurdiska gruppernas intressen efter al-Assads fall. Även om de var fiender till den nu störtade regimen hade de närmare band till den än någon annan regering, förklarar han. Sedan rebellerna tog kontroll över Aleppo i norr och HTS avancerade söderut, har turkiskt stödda grupper attackerat kurdkontrollerade områden norr om staden.
Dessa grupper skyddades tidigare av regimen och Ryssland. De kurdiska grupperna i östra Syrien skyddas av USA. Donald Trump har tidigare sagt att han vill dra tillbaka amerikanska styrkor när han blir president.
Om det händer har kurderna inte längre en chans, säger Aron Lund. De kurdkontrollerade områdena har mycket olja och jordbruksmark. Det betyder att HTS också vill ha reviren.
– HTS, som har tagit en försiktig syn på dessa grupper. De är fientliga men har inte sagt så mycket nu. De är mest rädda för den turkiska milisen. Men de kommer inte låta någon annan behålla dessa områden. De kommer förr eller senare.
På måndagen bjöd det kurdiska självstyret in landets nya regering till dialog och krävde ett slut på striderna.
Turkiet
Före Bashar al-Assads fall var Turkiets främsta mål i Syrien att bli av med den kurdiska milisen kopplad till den terrormärkta PKK. Nu befinner vi oss i en ny situation, där grannlandet plötsligt riskerar att kollapsa totalt. Det skulle innebära en ny flyktingvåg och risk för extremister och vapen över gränsen, befarar Turkiet, enligt Aron Lund.
Därför försöker landets regering stödja den nya regimen så gott den kan – samtidigt som den passar på att göra sig av med de kurdiska grupperna.
– De här målen är lite i spänning med varandra. Den ena handlar om fred och stabilisering och den andra handlar om att föra krig. Men PKK-frågan har så hög prioritet att Turkiet inte släpper den, säger Aron Lund.
Israel och USA
– Israel har tagit hand. Sedan regimen föll har de gått in och tagit mycket territorium i södra Syrien, trots FN:s protester, för det kan de, säger Aron Lund.
Men det viktigaste för Israel är att bomba allt som har med den syriska militären att göra, att bli av med den en gång för alla, konstaterar han. Vilken regering det än finns i Syrien ska de inte ha några avancerade vapen som kan vara en fara för Israel, är planen.
Bashar al-Assads fall innebär både fördelar och nackdelar för Israel, enligt Aron Lund. HTS-regeln är om möjligt ännu mer anti-israelisk än den tidigare regimen – men har också sagt att den syriska befolkningen är “inte redo för ett nytt krig”.
– Israel och Turkiet är de två som har vunnit mest på det här, men båda har också saker att oroa sig för, säger Aron Lund.
USA försöker ta åt sig äran för al-Assads fall. Sanningen är att det inte alls var vad Bidens avgående regering ville att skulle hända, bedömer han.
– Det här ökar trycket på deras styrkor i nordost, som ska skydda de kurdiska grupperna, och då har man också situationen med att Trump kommer in, säger han.
Iran
Iran är förmodligen den enskilt största förloraren bland stater i regionen, enligt Aron Lund.
Syrien har använts för att stödja Hizbollah i Libanon. Efter den syriska regimens fall och med ett avsevärt försvagat Hizbollah har kärnvapenfrågan blivit ett bekymmer för omvärlden. Risken är att Iran startar en provexplosion.
– Det är i en sådan situation som Iran kan bli desperat nog att göra det.
Läs mer:
Michael Winiarski: Irans motståndsaxel sprack i och med al-Assads fall
Michael Winiarski: Erdogan på väg att bli regionens starka man
