Allt för länge har fokus legat på gärningsmannen och hans behov, skriver Gunnar Strömmer (M), justitieminister.
Det här är ett debattinlägg.Författarna är ansvariga för åsikterna.
Dagens straffsystem är långt ifrån tillräckligt för att skydda kvinnor från farliga sexualförbrytare. Problemen är flera: straffen är för låga och efter två tredjedelar av tiden brukar männen släppas – även om det finns risk för återfall.
Det handlar inte om enstaka fall, utan om ett systemfel. Reglerna är för dåliga. Landets medborgare har rätt att förvänta sig mycket mer.
Det är också i detta ljus som regeringens omfattande omläggning av kriminalpolitiken ska ses. Allt för länge har fokus legat på gärningsmannen och dennes behov. Resultatet är ofta förödande: straff som inte motsvarar brottens allvar. Brottsoffer som inte får adekvat upprättelse. Och ett samhälle som inte får ett effektivt skydd mot farliga brottslingar.
Annons
Allt detta förändras regeringen nu. Det handlar om stora förändringar. Här är tre konkreta åtgärder för att skydda kvinnor från farliga män:
Annons
1. Straffet för sexualbrott ska skärpass och upprepade grova brott kan leda till livstids fängelse. Regeringen tillsatte i somras en utredning för att se över straffskalorna så att straffen på ett bättre sätt än i dag speglar brottens allvar. Det innebär att straffet ska skärpas, bland annat för vålds- och sexualbrott. Utredningen ska också lämna förslag som innebär att personer som döms för flera grova vålds- och sexualbrott i vissa fall ska dömas till livstids fängelse, även om inget av de enskilda brotten ger livstidsstraff på straffskalan.
2. Frigivningsreglerna måste dras åt. I dag släpps personer som har dömts till fängelse vanligtvis villkorligt fri efter två tredjedelar av sitt straff. Det gäller även den som till exempel har dömts för våldtäkt, även om Kriminalvården bedömer att det finns en stor risk för återfall i brott. Så det är så dagens regler ser ut – det är orimligt. Tidöavtalet ger en tydlig riktning framåt: systemet måste ändras och regelverket kring villkorlig frigivning skärpas. Den som bedöms ha hög risk för återfall i till exempel grova vålds- och sexualbrott ska inte kunna få villkorlig frigivning.
3. Personer som är farliga för samhället ska kunna dömas till fängelse på obestämd tid. I Tidöavtalet påpekar vi också att vissa kriminella är så farliga att de kan behöva låsas in på obestämd tid. Det måste göras för att skydda samhället från personer som har begått flera allvarliga brott mot personen, och som har hög risk för återfall i grov brottslighet. En utredning lämnade i somras ett förslag om en sådan ny påföljd, en så kallad säkerhetsstraff. Remisstiden har precis gått ut och vi arbetar nu intensivt för att kunna lägga skarpa förslag på riksdagens bord.
Annons
Annons
När regeringen sommaren 2023 presenterade vårt breda förhållningssätt till straffet fick vi kritik från Socialdemokraterna. De hävdade att vi var ofokuserade och bara borde rikta in oss på gängen.
Men S har fel. Självklart måste vi göra allt vi kan för att trycka tillbaka mot den organiserade brottsligheten. Men vi måste samtidigt kunna se att det finns annan allvarlig brottslighet i samhället som också får förödande konsekvenser för enskilda. Detta omfattar främst grova vålds- och sexualbrott. Detta är också regeringens mycket medvetna vägval.
Vi ställer oss på brottsoffrens sida – och ser att samhället måste skyddas mot grovt kriminella, oavsett om de är med i gäng eller inte. Jag är övertygad om att en bred majoritet av kvinnor och män i det här landet står på vår sida när vi vill straffa våldtäktsmän hårdare.
Tusentals flickor och kvinnor utsätts för våld, sexuella övergrepp och trakasserier varje år. Det är ett pågående misslyckande för hela samhället.
Det räcker med höjda straff naturligtvis inte ensam som skydd. Mycket mer behöver göras på flera fronter för att förebygga och förhindra övergrepp.
Men att låsa in farliga människor längre än idag är nödvändigt. Både för att skydda och för att ge upprättelse. I grund och botten handlar det om att värna om frihet, säkerhet och anständighet i vårt land.
FÖRfattarna
Gunnar Strömmer (M)justitieminister
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.