Häromdagen kunde vi läsa att en av Sveriges värsta våldtäktsmän återigen greps och häktades misstänkt för en ny våldtäkt i södra Sverige. Offret var en minderårig flicka. Mannen släpptes från fängelset i våras efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff. Han bedömdes som mycket farlig av Kriminalvården, och med mycket hög risk för återfall i brott.
Hur kunde detta hända?
Både det offentliga och det offentliga Sverige är upprörda och kräver hårdare lagstiftning. Det är såklart rätt och rimligt. Men det krävs betydligt fler och skarpare åtgärder för att stoppa våldet mot kvinnor och barn. I flera av Sveriges polisregioner är det våldet mer dödligt än skjutvapenvåld. Var tredje kvinna utsätts för våld i en nära relation någon gång i livet. Ett av tio barn växer upp i ett hem där våld förekommer. Detta är helt oacceptabelt.
För tre år sedan slog dåvarande rikspolischefen fast att mäns våld mot kvinnor är lika prioriterat som gängkriminalitet. En nollvision angavs, men trots detta har de kraftfulla åtgärderna uteblivit. Arbetet med att lösa gängkonflikter har till stor del dominerat polisens arbete. I polisens egen årsredovisning för 2023 medger de att insatser för de våldsutsatta kvinnorna varit mer eller mindre frånvarande och arbetet knappast gjorde någon skillnad.
Våld mot kvinnor och barn tar sig många former. Det orsakar inte bara akuta fysiska skador som kräver läkarvård, det kan också leda till långvarig smärta, ångest eller depression.
Kvinnor drogas för att utnyttjas sexuellt, efter våld, stalking, digitalt våld, ekonomiskt våld, våld mot gemensamma husdjur är andra uttryck. Samhällets skyddsnät och samarbete mellan olika aktörer måste bli mycket stramare och effektivare. Det räcker inte att skriva dokument, strategier och samarbetsavtal – det måste göras – nu!
Några positiva initiativ kan fortfarande lyftas fram:
Polisen i region Bergslagen kartlägger nu våldsamma män som riskerar att döda sin partner, för att agera mer effektivt. Socialstyrelsen gör insatser för att lyfta fram kunskap om hur vård och omsorg kan utveckla sitt arbete för att stoppa våld. Region Dalarna och alla Dalarnas kommuner är först i landet med ett avtal om samverkan mot våld i nära relationer.
Men det finns många fler verktyg som behöver prövas; t ex att flytta gärningsmannen istället för offret, effektivare samordning mellan polis- och domstolsinsatser, systematisering av jämställdhetsarbetet i arbets- och föreningslivet, ökat stöd till kvinno- och flickjouren samt till föreningar som aktivt arbetar för att stärka jämställdhet och agera mot våld mot barn och kvinnor. Och det mest effektiva: Öka förebyggande insatser bland barn och unga!
I Eskilstuna finns ett bra exempel där niondeklassare lär sig om samtyckeslagen i utbildningen. Ett konkret exempel som borde följas av alla skolor i Dalarna!
Annakari Berglund och Kvinnoförbundet i Borlänge
