Utvecklingen är alarmerande. Vi ser en tydlig uppåtgående trend av ångest, depression och stress bland svenska skolbarn. Psykisk hälsa ska inte vara en lyx – det är en förutsättning. Om eleverna ska ha en chans att lyckas i skolan, och senare i livet, måste de må bra. Studier visar att psykisk hälsa är en helt avgörande faktor för skolprestationer och framtida sociala förhållanden.
Det är därför hög tid att skolans roll i psykiskt hälsoarbete stärks. Kristdemokraterna har länge drivit på för en mer tillgänglig elevhälsa, men vi ser också att undervisningen om psykisk hälsa behöver ta en större plats på schemat.
Det finns gott om forskning om hur undervisning om psykisk hälsa förbättrar elevers välmående och skolprestationer. Både Nationella nämnden för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Folkhälsomyndigheten har pekat på skolförlagda program som en bra metod för att minska oro, ångest och depression. Dessutom framhåller Världshälsoorganisationen (WHO) att undervisning i mental hälsa är en av de mest kostnadseffektiva insatserna för att främja unga människors välbefinnande.
I Finland har psykisk hälsa stått på agendan i över tjugo år.
Skolinspektionen har påpekat hur svensk skola kommer till korta på detta område. Även om skolan i dag ska främja hälsan finns det inget systematiskt samband mellan hälsouppdraget och det dagliga arbetet i klassrummen. Det är tydligt att vi behöver en strukturerad och enhetlig insats i skolor över hela landet för att på allvar påverka elevernas psykiska välbefinnande.
I detta avseende ligger Sverige efter i ett internationellt sammanhang. I Finland har psykisk hälsa stått på agendan i över tjugo år. Där lär sig eleverna om vad som påverkar både deras fysiska och psykiska hälsa och de får praktiska verktyg för att hantera stress och konflikter. Detsamma gäller i Norge, Danmark, England och Australien.
Kristdemokraterna föreslår att psykisk hälsa ska bli en obligatorisk del inom ämnet idrott och hälsa för elever i årskurs 6 och 8 samt i årskurs 2 på gymnasiet. Att integrera mental hälsa i ämnet idrott och hälsa är både praktiskt och effektivt, eftersom fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande går hand i hand. Undervisningen kan ges både av idrottslärare och andra yrkesgrupper inom elevhälsan.
Psykisk ohälsa i unga år leder till ökade problem i vuxen ålder – risk för utanförskap, psykosociala problem och i värsta fall kriminalitet. Att ge unga kunskap om psykisk hälsa är ett steg mot att förebygga dessa problem och stärka både individen och samhället.
Fysisk hälsa har varit på agendan sedan mitten av 1800-talet. Nu är det dags att även införa psykisk hälsa i schemat, så att våra barn får bättre förutsättningar att må bra, både nu och i framtiden.
Mathias Bengtsson (KD)
Riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson
Joel Olsson (KD)
vice ordförande barn- och utbildningsnämnd Lekeberg
