Jag har varit nervös i två dagar, det kändes som jag skulle dö

Traktorer, gudinnan Afrodite och virvelvindar. Framträdandena från de tävlande var varierande och många – med mycket humoristiska och fartfyllda inslag.

– Vi är här för att titta på vår kollega Frida som ska tävla, säger Jessica Wallström och kollegor, som driver en poledancestudio i Gävle.

Vad fick dig att börja poledance?

– Jag har dansat så länge, så det var naturligt för mig att också prova, säger Wilda Schäfer.

– Dels för att bli stark, men också för att göra något nytt, säger Linda Borg.

Vilken skulle du säga är den vanligaste fördomen när du berättar att du poledance?

– Att det är striptease, säger Jessica Wallström.

Men enligt arrangörerna menar de att de med detta event vill “omfamna stripkulturen”, vore det inte lätt att falla in i det tänkesättet då?

– I pole dance, när det är tävling, är det väldigt strikt vad man får och inte får ha på sig, och då har man inga klackar heller. Idag dansar de “klackar”, där det är lite mer frivilligt vad man vill ha på sig, och att man måste ha klackar. Men det är fortfarande poledance.

Andrea Pettersén är en av alla som tävlat. Hon säger att nervositeten har varit total.

– Jag har varit nervös i två dagar, det kändes som att jag skulle dö, säger hon och skrattar.

Hon har dansat i klackar i drygt två år, men har hållit på med poledance i cirka fem år. Det som var nytt i år jämfört med förra årets tävling var att alla tävlande kunde klä av sig topless om de ville. Det var inget som Andrea Pettersén gjorde – och hon tror inte heller att det har bidragit till att fler känner att de måste klä av sig.

– Nej, jag tror inte att folk känner sig tvingade. Inom polsamhället är vi så öppna och bär så lite kläder som det är, säger hon.

Emelie, Emma och Elin har kommit från Västerås för att titta på årets tävlande. De tre dansar även poledance och menar att det har bidragit till att de fått en mer positiv självbild. Men de skulle inte ha vågat tävla själva, för det har de för mycket scenskräck.

När du tittar på de tävlande, vad får dig att känna “det är coolt”.

– När någon har ett bra flow, men alla är så duktiga trots att de är “amatörer”, förklarar Emelie som har dansat poledance i lite över två år.

På scen kan man fortfarande se och uppfatta de tävlande som ganska sensuella och kanske dra sexuella kopplingar till deras framträdanden, vad tycker du om det?

– Jag tror att det handlar mer om att lyfta fram den sensuella delen av sig själv istället för att tänka på vem som tittar på en, förklarar Elin.

Traktorer, gudinnan Afrodite och virvelvindar. Framträdandena från de tävlande var varierande och många – med mycket humoristiska och fartfyllda inslag.

– Vi är här för att titta på vår kollega Frida som ska tävla, säger Jessica Wallström och kollegor, som driver en poledancestudio i Gävle.

Vad fick dig att börja poledance?

– Jag har dansat så länge, så det var naturligt för mig att också prova, säger Wilda Schäfer.

– Dels för att bli stark, men också för att göra något nytt, säger Linda Borg.

Vilken skulle du säga är den vanligaste fördomen när du berättar att du poledance?

– Att det är striptease, säger Jessica Wallström.

Men enligt arrangörerna menar de att de med detta event vill “omfamna stripkulturen”, vore det inte lätt att falla in i det tänkesättet då?

– I pole dance, när det är tävling, är det väldigt strikt vad man får och inte får ha på sig, och då har man inga klackar heller. Idag dansar de “klackar”, där det är lite mer frivilligt vad man vill ha på sig, och att man måste ha klackar. Men det är fortfarande poledance.

Andrea Pettersén är en av alla som tävlat. Hon säger att nervositeten har varit total.

– Jag har varit nervös i två dagar, det kändes som att jag skulle dö, säger hon och skrattar.

Hon har dansat i klackar i drygt två år, men har hållit på med poledance i cirka fem år. Det som var nytt i år jämfört med förra årets tävling var att alla tävlande kunde klä av sig topless om de ville. Det var inget som Andrea Pettersén gjorde – och hon tror inte heller att det har bidragit till att fler känner att de måste klä av sig.

– Nej, jag tror inte att folk känner sig tvingade. Inom polsamhället är vi så öppna och bär så lite kläder som det är, säger hon.

Emelie, Emma och Elin har kommit från Västerås för att titta på årets tävlande. De tre dansar även poledance och menar att det har bidragit till att de fått en mer positiv självbild. Men de skulle inte ha vågat tävla själva, för det har de för mycket scenskräck.

När du tittar på de tävlande, vad får dig att känna “det är coolt”.

– När någon har ett bra flow, men alla är så duktiga trots att de är “amatörer”, förklarar Emelie som har dansat poledance i lite över två år.

På scen kan man fortfarande se och uppfatta de tävlande som ganska sensuella och kanske dra sexuella kopplingar till deras framträdanden, vad tycker du om det?

– Jag tror att det handlar mer om att lyfta fram den sensuella delen av sig själv istället för att tänka på vem som tittar på en, förklarar Elin.