Ännu en farlig jul väntar Ukraina. Kriget blir extra värdigt under storhelger. Det blir ingen ro i huset.
Kriget tar också hårt på civila långt från de aktiva fronterna. Vem vill ha granatäpplen i julgröten? Finns det ens varmvatten – eller el till kamin och belysning?
Med Trump på väg in i Vita huset är situationen mer oförutsägbar. Kanske blir det trots allt fredsförhandlingar redan i vinter. Hur allvarligt? det är frågan. Det verkar krävas ännu starkare solidaritet med Ukrainas sak från Europas sida.
Ryssland har faktiskt redan förlorat kriget. De har ockuperat betydligt mindre mark än förväntat och till ett fruktansvärt högt pris. Hundratusentals döda soldater, enorma militära kostnader. Landets rykte i världen minskar. Och nu har de förlorat Syrien och inflytande i Mellanöstern.
Rubeln faller och inflationen når rekordnivåer. Vissa basvaror är dubbelt så dyra som förra året. Kriget börjar märkas på allvar för vanliga ryssar
Priset på kistor i Ryssland har ökat med 74 procent sedan invasionen i februari 2022, skriver Kiev Independent. Rubeln faller och inflationen når rekordnivåer. Vissa basvaror är dubbelt så dyra som förra året. Kriget börjar märkas på allvar för vanliga ryssar.
Ukrainas orubbliga och frihetliga motstånd har förtjänat världens respekt. Istället för att utöka det ryska imperiet har Kreml drivit Ukraina närmare Europa, EU och Nato.
Men låt oss inte hyckla. Landets triumf under krigets första år har ersatts av frustration och reträtt, skriver Paul Frigyes i reportageboken “The Return of Ukraine” (Silc-förlaget). Den stora offensiven blev aldrig av. Kanske var det naivt tänkt? Ryssland har betydligt större resurser till sitt förfogande.
Frigyes har rest ett kors och över hela landet och talade med många människor. Volontärer, soldater, politiker, ekonomer, feminister, äppelodlare. De flesta är nyktra, kloka och realistiska.
Kriget har avslöjat människors förmåga att samarbeta och mobilisera i akut kris, även statens inneboende svagheter. Korruption är ett stort problem, men det bekämpas hårdare än tidigare. Vi saknar de institutioner och strukturer som krävs för långvarig krigföring, säger filosofen Tamara Zlobina under ett samtal på Café Atlas i Lviv.
Det råder ingen tvekan om att livet i Ukraina alltid sker i skuggan av lidande. Men kriget har fått oss att förstå vilka vi är, och det har lärt oss att uppskatta grunderna i livet, kommenterar den unga Natalia Popova, som jobbar i IT-branschen.
Paul Frigyes bok är en tät och skarp rapport om situationen i Ukraina. Det är tufft nu, men inte desperat, och man får en stark känsla av att frihet och oberoende inte är förhandlingsbara.
Läs mer:
Fler texter av Jan Eklund.
Peter Pomerantsev: När Trump halkar måste Europa stödja Ukraina och rädda en rättvis fred